Nationalekonomen John Hassler menar att regeringens skattesänkningar på bensin och diesel finansieras med lån och riskerar att försvaga både statens finanser och klimatarbetet. Han beskriver den svenska drivmedelspolitiken som ”vansinnig”.
Att danskar tankar i Sverige och att internationella åkerier anpassar sina rutter efter de svenska dieselpriserna visar att skattesystemet skapar stora prisskillnader. Det menar John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och tidigare regeringens klimatutredare, i en intervju med Sydsvenskan.
– Om priset skiljer mycket mellan två länder flyttar människor sina inköp dit det är billigast. Gränstankningen är inte problemet. Den visar bara att skattesystemet skapat väldigt stora prisskillnader, säger han.
Enligt Hassler är de låga drivmedelsskatterna problematiska både för klimatet och för statens ekonomi. När skatteintäkterna minskar ökar statens lånebehov, vilket enligt honom innebär ett avsteg från det finanspolitiska ramverket.
– Staten förlorar intäkter och för att hålla staten gående så lånar man till det. Vi har nu, förutom pandemiåret, det största underskottet i statens finanser på 30 år.
Sedan 2024 har regeringen genomfört fem skattesänkningar på bensin och diesel. Den senaste sänkte priset vid pump med omkring tre kronor per liter under fem månader. Under samma period har Danmark behållit högre skatter på fossila drivmedel och sänkt elskatten för att gynna elektrifieringen.
– Om målet är att elektrifiera transportsektorn ska el vara billigt och fossila drivmedel dyra. I Sverige har vi gjort tvärtom. Det är vansinnigt, säger Hassler.
Han anser att regeringen lånar till reformer som främst syftar till att vinna väljare.
– Vi har bestämt oss för att låna pengar till sådant som bara kan motiveras som valgodis, som valfläsk.
Finansminister Elisabeth Svantesson har tidigare försvarat skattesänkningarna med att de ska stimulera ekonomin under lågkonjunkturen. Hassler vill i stället se mer harmoniserade drivmedelsskatter inom EU för att minska gränshandeln och ge bättre ekonomiska incitament. Han menar också att det inte är bilister eller åkerier som är problemet.
– De gör precis det som ekonomiska incitament får dem att göra. Frågan är om politiken ger rätt incitament.
