Klimatförändringarna gör att kärnkraften blir en allt mer oförutsägbar och instabil energikälla, skriver Johanna Deinum, och ger flera exempel på när produktionen har behövt stoppas eller dras ned på grund av olika faktorer.
DEBATT. Den förra regeringen som propagerade för kärnkraft påstod att den är tillförlitlig. Bolagen skryter om att den är den enda storskaliga kraftkällan som kan utnyttjas även under de mest extrema väderförhållandena och som dygnet runt kan leverera stora mängder ren el. Men, för att kärnkraftverk ska vara tillförlitliga är de beroende av stabila driftsförhållanden. Med klimatförändringarna som intensifieras för varje år kan man inte förvänta sig förutsägbarhet, kontroll och stabilitet. Hoppas att den nya regeringen är mera upplyst och tänker en gång till.
Det land i EU som producerar mest kärnkraft är Frankrike. Där står kärnkraft för cirka 70 procent av landets elproduktion. Men, Frankrike har vid flera tillfällen under kraftiga värmeböljor tvingats stänga av eller dra ner effekten på kärnkraftsreaktorer eftersom (flod)vattnet som används som kylvatten hade blivit för varmt. I år registrerade RTE i Frankrike att mer än en tredjedel av dess kärnkraftskapacitet var nere den 12 augusti, då åtta reaktorer stängdes av helt, varav fem var i drift på reducerade nivåer. Det blev även tillfälliga stopp på grund av maneter som täppt till havsvattenintaget.
Flera extrema klimatrelaterade händelser kan sätta säkerhetssystemen ur spel, inklusive översvämningar, vindar och skogsbränder. En studie från 2021 visade att klimatrelaterade avbrott vid kärnkraftverk ökade dramatiskt mellan 1990- och 2010-talen i hela Europa. Sedan dess har värmeböljor tvingat fram tillfälliga nedstängningar av reaktorer eller minskningar av deras effektproduktion över hela Europa under nio av de senaste 20 åren. Denna sommar tvingades på grund av varmt väder och torka flera länder i Europa återigen att stänga ner kärnkraftverk.
På grund av klimatförändringarna förväntas värmeböljor bli mer sannolika och allvarligare, just det som ofta anges som anledningen till att bygga ut kärnkraften från första början. Avbrott i anläggningens drift och produktionsförluster är alltså inte längre ett exceptionellt fenomen, vilket borde bekräfta att kärnkraft faktiskt är beroende av vädret.
I vissa länder kunde solenergi, som ofta kritiserats av kärnkraftsföretag som en opålitlig energikälla, ge ytterligare el och avvärjde brister, både i Frankrike, Ungern och Rumänien.
När man producerar el med kärnkraft uppstår mycket överskottsvärme som måste kylas bort. Därför placeras kärnkraftverk vid kusten och stora vattendrag. Orsaken till de flesta avstängningarna är brist på vatten eller att vattnet inte kan pumpas runt när kylpumparna inte fungerar, som vid den allvarliga olyckan vid kärnreaktorerna i Fukushima Daiichi i Japan efter att en jordbävning och tsunami slog ut nästan alla pumpar. För regelbunden drift och för att säkerställa viktiga säkerhetsfunktioner behöver kärnreaktorer ännu mer vatten än andra värmekraftverk. Detta beror på den lägre effektiviteten, såväl som på den viktiga säkerhetsfunktion som kylvatten spelar, till exempel för att bli av med restvärme under planerade eller oplanerade avstängningar. I reaktorer omvandlas ungefär endast en tredjedel av värmen som produceras vid kärnklyvningsreaktionerna till elektricitet. Restvärmen måste avges till omgivningen; annars smälter de heta bränslestavarna. Om kylsystemet slås ut, antingen genom en naturkatastrof eller krig kan det leda till en potentiell härdsmälta.
Om för lite vatten är ett problem för kärnreaktorer så är för mycket vatten, till exempel orkaner och översvämningar, också ett problem. År 2009 ledde kraftigt regn till allvarliga översvämningar i Rhônedalen, vilket resulterade i en nödstängning av kärnkraftverket Cruas i Frankrike, eftersom anläggningens kylvattenintag blockerades av skräp.
Oförutsedda avstängningar kommer att öka i frekvens i takt med att extrema väderhändelser drivna av klimatförändringar blir vanligare. En studie fann att den genomsnittliga frekvensen av klimatinducerade störningar ökade från 0,2 avbrott per reaktorår på 1990-talet till 1,5 under det senaste decenniet, 2010-talet. Sannolikt kommer detta decennium att registrera ännu fler avbrott.
Det måste bli obligatorisk global standard att ha passiva säkerhetssystem som kan upprätthålla kylning utan extern kraft under längre perioder, en princip om ”inbyggda skyddsåtgärder” som förbättrar säkerheten och minskar spridningsriskerna av använt kärnbränsle. Kärnkraftverken skulle till exempel kunna bygga kyltorn med recirkulerande vatten eller använda stora elektriska fläktar för att cirkulera luft och leda bort värmen. Men dessa metoder skulle sänka effektiviteten ännu mera. Det skulle göra kärnkraften – som redan är bland de dyraste elkällorna – ännu dyrare.
