Danmarks ”historiska” omdaning av landskapet är inte den enda gröna satsningen som får svenska miljöorganisationer att snegla söderut. På klimatområdet har den nya regeringen aviserat flera satsningar som Mattias Goldmann, vd på 2030-sekretariatet, hoppas kan inspirera en ny svensk regering.
– I tider där klimatarbetet vacklar och haltar flyttar de fram positionerna, säger han.
Mattias Goldmann har själv en fot i vårt sydliga grannland – mamma är dansk. Han äger en dansk cykel och tar sig dit han kan med den – ”en typisk dansk vana”. Det är också det hygge som landet har blivit världskänt för, som väl enklast kan översättas med en förmåga att skapa trivsel.
– Det har också en klimatkomponent, därför att det betyder att man tillåter sig att stanna upp och fråga sig om den här transporten är nödvändig, säger Goldmann.
Om mer hygge kan inspirera gemene man att göra sitt för klimatarbetet, finns det också en rad skarpa klimatåtgärder som han hoppas att en framtida svensk regering kan bli inspirerad av. Den danska regeringen har aviserat stora satsningar på klimat- och miljöområdet – och vill skärpa klimatmålet till 2045. Skärpningen innebär att Danmark ska nå 110 procents utsläppsminskning till 2050 – fem år efter att landet når målet om klimatneutralitet, berättar Goldmann.
– I Sverige är det mycket mer diffust: ”bortom 2045 ska arbetet fortsätta”. Danmark har den konkretisering jag hade velat se i Sverige, säger han.
Danmark går längre
Goldmann lyfter också Danmarks satsningar på att minska utsläppen från jordbruket, däribland den koldioxidskatt som ingår i Grön trepart.
– Det är inte någon jättelätt fråga för dem att ta tag i, mycket svårare än det hade varit i Sverige. Därför är det jätteinspirerande att de flyttar fram positionerna mer än vad vi gör i jordbruket, även om det leder till stora konvulsioner i landet.
Han avundas också deras rekordsnabba omställning av fordonsflottan. Danmark utmanar nu Norge som har den största andelen i världen. Att Danmark är litet till ytan hjälper förstås – en laddning räcker tvärs över landet, påpekar Goldmann. Samtidigt, fortsätter han, är det inte hela sanningen. Bland annat pekar han på att danskarna ”inte har förfallit till att försöka vinna röster på billigt pris vid pump”.
”Sverige gör tvärtom”
– De har ett utvidgat bonus-malus-system där fossilbilarna betalar en rejäl registreringsskatt, medan elbilarna får 60 procent rabatt. Rabatten minskas stegvis, så att det lönar sig att skaffa elbil tidigt. Dessutom är den årliga fordonsskatten minimal – vilket staten har råd med genom att ha en högre skatt på bensin- och dieselbilar.
– Det Danmark också har gjort bra är att ha bland EU:s absolut dyraste fossila bränslen. Och bland EU:s absolut lägsta skatt på el. Sverige gör tvärtom. Vi har Europas näst billigaste bensin och näst högsta skatt på el.
Väljare förda bakom ljuset
Han tycker också att svenska politiker kan inspireras av danskarnas ”ærlighed”. Framför allt lyfter han att danska politiker förbereder väljarna på högre bränslepriser när EU:s utsläppshandel ETS2 för transporter börjar gälla 2027.
– I Sverige kommer det att bli en chock därför att väljarna förts bakom ljuset. Vissa partier går till och med till val på att de ger sken av att man kan behålla dagens priser. Där visar Danmark att det är mycket bättre att gå den danska vägen.
Pågår det en landskamp?
– Ja, det gör det och den är jättevärdefull. I Danmark finns en märkbar stolthet över att man har slagit Sverige på fingrarna och utmanat Norge i elbilsledarskap. Det var ju också tanken när Sverige hade ambitionen att bli världens första fossilfria välfärdsland. Att sätta oss på kartan så att man naturligt vänder sig till svensk industri för ledande lösningar. Så småningom vänder man sig inte till ett land vars klimatpåverkan ökar när andras minskar.
