Prenumerera

Logga in

Radar · Politik

De tävlar om Jordens vänners antipris: ”Samhället genomsyras av greenwashing”

På politikerveckans andra dag i Almedalen presenterades årets kandidater till Svenska greenwashpriset.

Skistar, SEB och kampanjen Svenska gruvan har utsetts till finalister efter att Jordens vänner granskat de förslag som kommit in. Nu pågår omröstningen fram till Bokmässan i höst, då årets vinnare koras.

Jordens vänner delar varje år ut Svenska greenwash-priset. Allmänheten nominerar kandidater och röstar fram vinnaren, medan organisationen granskar förslagen för att säkerställa att det rör greenwashing i ordets egentliga bemärkelse.

– Det finns också väldigt många företag som bara gör dåliga saker. Det är viktigt att poängtera, säger Karmapriya Muschött, ordförande i Jordens vänner.

Skistar har varit nominerat till priset även tidigare, men enligt Karmapriya Muschött är årets nominering särskilt motiverad.

– Företaget säger att man älskar snö och gör allt för att klimatförändringarna ska stoppas. Men det går inte ihop med att man sponsrar flygplatser och tycker att folk ska flyga mer. 

SEB har nominerats för att banken använder starka formuleringar kring miljö, klimat och mänskliga rättigheter samtidigt som den investerar miljardbelopp i fossilindustrin. 

Gruvan kopplas till mens

Den tredje kandidaten är kampanjen Svenska gruvan, som drivs med stöd av Svemin och flera av gruvnäringens största aktörer, däribland LKAB, Boliden och Heidelberg materials. Kampanjens budskap är ”Du är mer gruva än du tror”, där gruvnäringen framställs som en självklar del av den svenska identiteten. 

Enligt Karmapriya Muschött är det som ”verkligen tar priset” det smycke – en ring – som tagits fram för att symbolisera järnmalmens väg genom produktionen i relation till en kvinnas menstruationscykel. Med järnet i mensblodet som en komponent symboliseras ett naturligt flöde. Detta sker samtidigt som gruvbrytning, enligt Jordens vänner, står i tydlig konflikt med mänskliga rättigheter, respekten för samernas rättigheter och miljöhänsyn, exempelvis när det gäller påverkan på grundvattentillgångarna på Gotland. Hur kan det vara en del av det naturliga flödet, frågar sig Karmapriya Muschött.

Greenwashpriset har delats ut sedan 2009, och även fått konkret genomslag. När kampanjen Svenska skogen vann priset togs till exempel hela kampanjen ner, både fysiskt och på nätet, direkt när vinnaren annonserades.

– Alla inlägg försvann samma natt, och på hemsidan stod det ”under konstruktion” i nästan ett år efteråt. Vi trodde att det skulle komma något nytt, men det gjorde det aldrig. Så det var en tydlig effekt.

De uppmanar alltid de nominerade att komma till prisutdelningen på Bokmässan för att föra sin talan.

– Det är väldigt sällan de kommer, men det har hänt. Svenska kyrkan var där till exempel.

”Tror att vi kommit längre”

Samhället genomsyras av greenwashing, menar Karmapriya Muschött, samtidigt som vi i stort sett inte pratar om det alls.

– Därför tycker vi att det här priset är så viktigt. De som är nominerade gör kanske även bra saker, men det blir problematiskt när företag, organisationer eller politiker framställer verkligheten som grönare och skönare än den faktiskt är.

Vad är risken med det?

– Risken är att vi tror att vi har kommit mycket längre när det gäller hållbarhet än vad vi faktiskt har. Då kanske vi inte satsar det som behövs för att verkligen stoppa klimatförändringarna och miljöförstöringen.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Till Syre >>
Till Syre >>
Till Syre >>
Till Syre >>
ANNONS