Trifluorättiksyra (TFA) är det PFAS-ämne som uppmäts i högst halter i miljön – och halterna ökar. Nu sänker Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa det acceptabla dagliga intaget av ämnet med drygt 70 procent.
– Det är en ordentlig sänkning, säger Johan Ålander, toxikolog på Livsmedelsverket.
Flera populära bekämpningsmedel bryts ned till TFA, liksom majoriteten av köldmedier som används i bland annat luftkonditionering. Det är också det PFAS-ämne som enligt Sveriges geologiska undersökning är vanligast förekommande i miljön och uppmäts i högst halter. På grund av nya studier om ämnets hälsoeffekter sänker nu Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (Efsa) kraftigt det acceptabla dagliga intaget (ADI), alltså den mängd av ämnet som en människa kan få i sig varje dag utan att utveckla negativa hälsoeffekter, från 0,05 mg/kg till 0,014 mg/kg. Men utifrån den mängd TFA vi får i oss i dag finns det fortfarande god marginal, säger Johan Ålander, toxikolog på Livsmedelsverket.
– För ett litet spädbarn som väger fem kilo och enbart får i sig modersmjölksersättning så ligger det på ungefär 0,4 procent av det acceptabla dagliga intaget. Så det är ingen risk utifrån den kunskap som vi har idag.
– För en vuxen ligger vi på 2,5 procent och en tioåring, då är vi uppe på 4,2 procent av ADI.
Saknas kunskap om ökningen
Beräkningen bygger på data från en undersökning som Livsmedelsverket gjorde i våras av TFA i mat som köpts i vanliga butiker. Undersökningen visar att runt 90 procent av den TFA vi får i oss kommer från maten – främst spannmål, grönsaker, frukt och potatis. Mindre än tio procent kommer från dricksvatten. Livsmedelsverket har ännu ingen bild av hur snabbt halterna ökar i maten och vårt dricksvatten.
– Den första mätningen vi gjorde i matkorgen var i våras så vi har ingen tidstrend tyvärr.
Är det något ni anser att ni behöver?
– Absolut, jag skulle gärna se att vi får en tidstrend och kan börja följa det här, självklart.
Hur allvarligt tycker ni att det är att TFA ändå ökar i miljön och hamnar i vår mat?
– Det är ju önskvärt att vi kommer till rätta med det. Så enkelt är det. Jag skulle gärna se att vi får ned så mycket som möjligt av den användning där TFA bildas.
Kan nya studier leda till att ADI sänks ytterligare?
– Efsa lyfter bland annat att det saknades långtidsstudier vad gäller cancerframkallande egenskaper. Men att det inte finns indikationer på det. Man anser ändå att man på sikt kommer att behöva en tvåårsstudie när man tittar på effekterna. Då kommer nya data in, och då får man ju ta ett omtag och göra en ny bedömning. Sen om det kommer ligga kvar eller om man kommer att sänka det baserat på de uppgifterna, det är skrivet i stjärnorna.
”Varningssignalerna fanns där”
Men miljöorganisationen Générations Futures anser att Efsa borde ha varit mer försiktig när myndigheten fastställde ADI-värdet, eftersom det saknas data. Organisationen skriver i ett pressmeddelande att Efsa accepterar en ”hög nivå av påverkan på sköldkörteln, samtidigt som de potentiella effekterna på immunsystemet och hjärnans utveckling underskattas”.
– Dessutom är den cancerframkallande potentialen fortfarande okänd och den utvecklingsneurotoxiska effekten har inte utvärderats. Efsa tillämpade en godtycklig säkerhetsmarginal på 5 för att ta hänsyn till dessa kvarstående osäkerheter, medan vi rekommenderar en säkerhetsfaktor på 10, säger Pauline Cervan, organisationens toxikolog i en kommentar.
Hon är också kritisk till att riskerna med TFA gick under radarn under lång tid, vilket hon beskriver som ett misslyckande för bland annat myndigheter och kemikalietillverkare.
– Varningssignalerna fanns där, men de nödvändiga undersökningarna genomfördes aldrig i enlighet med lagen. Det är oroande att detta mönster fortsätter än i dag – EFSA rekommenderar fortfarande inte att man genomför någon cancerogenitetsstudie eller någon studie av utvecklingsneurotoxicitet (DNT) avseende TFA.
Kritiken tillbakavisas
Efsa skriver i ett svar till Syre att Générations Futures påstående om att ”Efsa accepterar en hög nivå av påverkan på sköldkörteln”, inte stämmer och att inga patologiska förändringar i sköldkörteln observerades i någon av de tillgängliga studierna. Myndigheten skriver också att ”den metod vi använt för att fastställa de säkra intagsnivåerna tar hänsyn till alla osäkerhetsfaktorer och skyddar därför människors hälsa, enligt dagens kunskapsläge”.
”Vi är också tydliga i vår rapport om att det saknas en cancerogenitetsstudie och att ytterligare data behövs för att kunna dra slutsatser om TFA:s potentiella utvecklingsimmunotoxicitet. Vi är beredda att utvärdera sådana data om och när de blir tillgängliga”, skriver Efsa.
Påverkas inte av Sveriges PFAS-förbud
Regeringen la under torsdagen fram på ett förbud av PFAS i en rad konsumentprodukter – så som kläder. Men det kommer inte påverka förekomsten av TFA nämnvärt, där de främsta källorna är köldmedier och bekämpningsmedel. Enligt EU:s växtskyddsförordning ska bekämpningsmedel som bryts ned till toxiska nedbrytningsprodukter över ett gränsvärde på 0,1 mikrogram per liter inte tillåtas. I Sverige har halter på 5,7 mikrogram uppmätts under jordbruksmark. Men ämnet gick länge under radarn. Det pågår nu en översyn inom Kemikalieinspektionen av bekämpningsmedel som kan brytas ned till TFA och senast i april 2028 ska myndigheten ta ställning till om sex av ämnena ska förbjudas. För de övriga ämnena som används i Sverige och som kan brytas ned till TFA inväntar myndigheten att EU-kommissionen ska ta ställning till om de ska förbjudas. Vad gäller de köldmedier som också är en betydande källa till TFA i miljön har ett förslag om ett brett PFAS-förbud – där bekämpningsmedel inte ingår – lämnats in till EU. Problemet med TFA från köldmedier är dock globalt.
