När konstnären Petter Schölander sökte upp sitt samiska påbrå vittnade släktingar om hur rennäringen pressas av allt från skogsbruk till gruvor och vindparker. Samtidigt argumenterade Ebba Busch (KD) för att det var rennäringens ställning som utgjorde ett hinder för andra människors frihet och framtid. Schölander bestämde sig för att gå till botten med frågan.
Som barn tillbringade Petter Schölander ofta somrarna i Sorsele kommun, där hans mammas släkt har sina rötter. Under uppväxten hade han fått höra att han hade samiskt påbrå, men först på senare tid förstod han hur nära det legat, vilket fick honom att i våras ge sig ut på en resa för att söka upp sina rötter. Under en bilresa från Umeå mot Ammarnäs i Västerbottens inland såg han vägen kantas av kalhyggen. I mötena med släktingarna fick han höra hur rennäringen blivit allt mer pressad, inte bara av skogsbruket utan också av planer på nya gruvor, vindkraftsparker och turism. Själv hade han läst om hur samer i historien tvingats lämna hem och marker i samband med att vattenkraften byggdes ut. Men i samtalen med människor i trakten fick han höra hur markanvändningen fortfarande pressar renskötseln.
– Det är lika mycket av det som sker nu och det verkar som att det kommer att bli värre, säger han.
”Tror inte folk inser”
Strax efter hemkomsten från Västerbottens inland lyfte Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch in frågan i valrörelsen. I kontrast till det Schölander själv fått höra argumenterade hon för att rennäringens intressen väger så tungt att andra människors frihet och framtid får stå tillbaka och att samhällsutvecklingen blockeras på ”mycket stora ytor”. Rennäringens status som riksintresse skulle bort och antalet renar minska, föreslog Busch. På kartan sträcker sig renskötselområdet över halva landet. Men verkligheten, menar Schölander som började undersöka saken, ”ser helt annorlunda ut”. Han tog hjälp av samiska jurister för att bättre förstå vad statusen som riksintresse innebär i praktiken. Skyddet, menar han, har inte stoppat markförlusterna och ett avskaffande skulle ta bort det ”enda verktyg som i dag tvingar planerare att ta hänsyn till renskötseln”. Han började också samla in data för att visualisera den samlade påverkan som vindkraftsparker, infrastruktur, gruvor och inte minst skogsbruket har redan idag. Med hjälp av forskare som använder satellitdata kunde han sedan bearbeta materialet och resultatet har nu publicerats som en interaktiv karta på webben.
– Om man bara fokuserar på en gruva i hela norra Sverige, eller i hela Sápmi, då ser det ju ut som att ”hur kan det här vara ett problem?”. Men om man lägger till vindkraftverken som är i närheten och sedan lägger till avskogningen och alla andra gruvor och allting annat, då blir det inte så mycket natur kvar.
– Jag tror inte folk inser hur stora intrång det rör sig om.
Hur hoppas du att den interaktiva kartan ska användas i valrörelsen?
– Jag vill bara informera och visa. När man lägger på de här lagren då ser man att det inte blir mycket kvar av det som framstår som vildmark och som kan användas som flyttleder och betesmark till renarna..
