I södra Sverige ligger flera sjöar och vattendrag på historiskt låga nivåer. Samtidigt väntas klimatet bli mer rikt på nederbörd i spåren av klimatförändringarna. Ändå kan vattenbristen bli vanligare, enligt SMHI.
– Det är redan ett problem och det kommer inte att bli bättre, säger Hanna Pierrau, hydrolog på myndigheten.
Det kan bli en besvärlig tid för landets södra invånare. Påfyllningen av viktiga vattentäkter har varit låg de två senaste åren. I Vombsjön är situationen redan kritisk, med så låga nivåer att det kommunala bolaget Sydvatten uppmanar till minskad konsumtion. Under tisdagen gick också SMHI ut med ett meddelande om risk för vattenbrist i Rönne å, som rinner från Ringsjön och ut i Skälderviken. Runt 15 mil norrut ligger nivåerna i Vättern på den lägsta nivån sedan 2017.
– Totalt är det 452 miljarder liter vatten mindre än vad det brukar vara vid den här tiden. Att det saknas så mycket vatten beror på att nederbörden under vintern och våren har varit mindre, säger Jani Ruohola, prognoshydrolog vid SMHI, till SVT-Jönköping.
Hydrologiska torrperioder
Är det då klimatförändringarna som är boven? I vilken grad klimatförändringarna spelat in den här gången är för tidigt att säga. Men i takt med uppvärmningen väntas längre perioder med låga vattennivåer i ytvatten med undantag för Norrlands inland, enligt SMHI:s prognosmodeller. Det samtidigt som de visar på ett mer nederbördsrikt klimat med häftigare skyfall. I stora delar av landet väntas också färre dagar utan nederbörd, även om förändringarna i de sydligaste delarna är små och mer osäkra. När atmosfären blir varmare kan den hålla mer vatten, konstaterar Hanna Pierrau. Samtidigt innebär det inte automatiskt mer vatten i sjöar, vattendrag och grundvatten.
– Meteorologisk torka handlar alltid bara om nederbörd. Men när vi snackar om våra sjöar, vattendrag och grundvatten kommer också faktorer som temperatur och avdunstning in, liksom växternas upptag, säger hon.
– Det kombinerat leder till att det kommer att bli längre hydrologiska torrperioder.
Fler dagar med låg vattenföring
Så hur illa kan det bli? Enligt SMHI:s modeller kommer stora delar av södra Sverige att få upp till 25 fler dygn per år med låg vattenföring i vattendragen i slutet av århundradet. Men på sina håll kan det bli mer än femtio. Detta utgår från RCP4.5, ett medelvägsscenario för klimatförändringar. I detta scenario ökar de globala koldioxidutsläppen fram till år 2040 för att sedan minska, vilket beräknas leda till en global temperaturökning på cirka tre grader till år 2100, jämfört med förindustriell tid. Men i Norrlands inland väntas det tvärtom bli mer vatten i sjöar, åar och grundvatten, eftersom ett varmare klimat innebär färre dagar då vattnet är fryst – och därför fler dagar då det kan sippra ned i marken, samtidigt som dagarna med nederbörd väntas öka än mer där.
– Så i Norrlands inland kommer faktiskt antalet dagar med låga flöden minska, då vi får högre flöden under vinterperioden vilket är Norrlands lågflödesperiod, säger Hanna Pierrau.
Blockerande högtryck
Samtidigt är sambandet mellan klimatförändringar och enskilda torrperioder inte entydigt. Längre perioder utan nederbörd är en del av vårt normala ”väder”, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI.
– Att vi haft en regnfattig vinter handlar väldigt mycket om vädervariationer.
Ett exempel på hur vädermönster kan slå åt olika håll är utvecklingen på Iberiska halvön. En svår torka drabbade stora delar av Portugal och Spanien 2024, sedan dess har det dragit in flera oväder och magasinen fyllts till bredden.
– Under vintern har vi haft ett blockerande högtryck över Nordeuropa som gett kallt väder i Skandinavien. Det gjorde också att lågtrycken tog en sydligare bana och kom in mot Sydeuropa istället och gav då de här stora nederbördsmängderna på Iberiska halvön och även i viss mån i Frankrike. Andra vintrar kan det vara tvärtom, att lågtrycken tar en mer nordlig bana istället och då får man torra förhållanden i södra Europa, säger Erik Kjellström.
Torrsommaren 2018
Många minns den varma och torra svenska sommaren 2018. I samband med den lyftes teorier om att ”heat dome”, högtryck som ”parkerar” över vissa områden, kunde bli vanligare på grund av klimatförändringarna. Det kopplat till att uppvärmningen går snabbare i Arktis jämfört med lägre breddgrader, vilket kan påverka de jetströmmar som blåser vid polerna från väst till öst. Men även om de flesta klimatmodellerna pekar på en viss förskjutning av lågtrycksbanorna mot polerna på båda halvkloten, är det en relativt liten förskjutning på ungefär en latitudgrad fram till slutet av seklet, säger Erik Kjellström.
– Större förändringar i lågtrycksbanor och högtryckens långvarighet skulle potentiellt kunna ha stor effekt om något händer där. Men i dagsläget är det främst hypoteser och vi kan inte se några signifikanta förändringar.
Påverkar jordbruket..
Men följderna av den ökade hydrologiska torkan som klimatmodellerna visar, kan bli nog så allvarlig. En sådan följd som SMHI nyligen studerat är behovet av bevattning inom jordbruket.
– Ett genomsnittligt årsbehov på minst 900 miljoner kubikmeter vatten för hela Sverige är troligt vid slutet av seklet. Det motsvarar en ökning med över 50 procent av dagens behov och mer än en tredjedel av Sveriges hela nuvarande vattenanvändning (utifrån klimatscenariet RCP 4,5), säger forskaren Hugo Rudebeck som lett studien.
Enligt SMHI krävs att samhället möter förändringarna, med sådant som fler dammar för att spara vatten från blöta perioder. Men också att vattnet fördelas mellan olika intressenter.
– Man behöver prioritera vad vattnet ska gå till, kommunalt vatten, jordbruk, industrier och det kan påverka miljön och ekologin om man tar ut för mycket vatten, så det är en viktig faktor, säger Hugo Rudbeck.
.. och dricksvattnet
I en ny klimat- och sårbarhetsanalys pekar också Livsmedelsverket på klimatrisker. Dricksvattenförsörjningen lyfts som särskilt sårbar för klimatpåverkan.
– Det osäkra omvärldsläget gör att det idag är mycket fokus på vår beredskap inför antagonistiska hot och krig. Men det är också viktigt att ta höjd för de utmaningar som klimatförändringarna kan innebära för livsmedels- och dricksvattenförsörjningen, säger Gustav Thungren, beredskapshandläggare på Livsmedelsverket i en kommentar.
Torka beskrivs som den mest kritiska risken, då minskad tillgång till vatten för dryck, tillagning och hygien kan få stora konsekvenser för hushåll, livsmedelsproduktion, måltidsverksamhet och andra samhällsviktiga verksamheter. Men också havsnivåhöjning väntas utvecklas till en allvarlig risk vid slutet av seklet, med saltvatteninträngning i kustnära vattentäkter. Värmeböljor och skyfall kan också öka risken för spridning av skadliga mikroorganismer eller föroreningar.
– Klimatrelaterade händelser kan orsaka både akuta störningar och långvariga påfrestningar på samhället i stort och beredskapssystemet. De kan få konsekvenser för samhällsviktig verksamhet, folkhälsa och försvarsförmåga, säger Gustav Thungren.
