Invasiva, främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald, och nu har Sverige fått en ny lag som listar 34 arter som ska bekämpas. Men vad betyder det för den som har vresrosor eller blomsterlupiner på tomten? Kan privatpersoner hjälpa till med att hindra arternas utbredning i naturen? Syre reder ut.
1. Vad innebär lagen?
Sedan den 15 maj klassas 34 växter och djur som finns i Sverige som invasiva främmande arter som ska bekämpas. Det är därmed förbjudet att sprida, sälja, odla, transportera eller släppa ut arterna i miljön.
2. Vad är problemet med invasiva arter?
Invasiva främmande arter har med människans hjälp flyttats från sin ursprungliga miljö och börjat sprida sig snabbt i sin nya omgivning på ett sätt som skadar ekosystem, infrastruktur eller människors hälsa. De kan tränga bort naturligt förekommande växter och djur och hotar på så vis biologisk mångfald.
3. Finns det inte redan en lista över invasiva arter?
Jo, EU har sedan 2015 en lag om invasiva arter där 114 arter omfattas, varav 17 finns i Sverige, däribland jätteloka, parkslide, lövplattmask, mink, mårdhund och signalkräfta. Den nya nationella listan utgår från svenska ekologiska och geografiska förhållanden, och har med arter som kan orsaka stor skada i Sverige, men som kanske inte är något allvarligt hot i andra delar av Europa.

4. Måste jag utrota de här växterna på min egen tomt?
Nej. Utrotningsplikten gäller statliga myndigheter, kommuner och regioner, på samma sätt för Sveriges nationella lista som för EU-listan. Däremot måste du som markägare se till att växterna inte sprider sig utanför din tomt.
5. Finns någon kritik mot lagen?
Ja. WWF är kritiska dels mot att privata markägare undantas från plikten att bekämpa arterna, och dels mot att den nationella listan bara innehåller 34 arter, samtidigt som Artdatabanken slagit fast att 257 arter har hög eller mycket hög risk att bli invasiva i Sverige. Lagen riskerar att bli tandlös, menar organisationen.

6. Vad kan jag göra om jag ser en invasiv art?
Rapportera till Artportalen så kommer artexperter att verifiera att det verkligen är den art som anges. Länsstyrelser och kommuner som prenumererar på en bevakningstjänst får direkt en avisering om fynd av invasiva arter som rapporterats i deras geografiska område.
Du kan även anmäla förekomsten av invasiva arter direkt till din kommun. Kommuner är markägare skyldiga att bekämpa invasiva arter och har även i uppdrag att informera allmänhet och fastighetsägare om hur man hanterar invasiva arter.
Femton av landets kommuner belönar medborgare för att delta i bekämpningen av invasiva arter genom appen Crowdsorsa, där den som filmar avlägsnandet av en invasiv art kan tjäna pengar.
Det är inte tillåtet att bekämpa invasiva arter utan markägares tillstånd.

Eric Engbretson / U.S. Fish and Wildlife Service/TT
Sveriges invasiva främmande arter
Landlevande arter
• Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus)
• Sandlupin (Lupinus nootkatensis)
• Vresros (Rosa rugosa)
• Kaukasiskt fetblad (Phedimus spurius)
• Sibiriskt fetblad (Phedimus hybridus)
• Strandkotula (Cotula coronopifolia)
• Spärroxbär (Cotoneaster divaricatus)
• Kanadensiskt gullris (Solidago canadensis)
• Höstgullris (Solidago gigantea)
Vattenlevande arter
• Brun dvärgmal (Ameiurus nebulosus)
• Silverruda (Carassius gibelio)
• Muksun (Coregonus muksun)
• Peledsik (Coregonus peled)
• Vattenpest (Elodea canadensis)
• Amerikansk hummer (Homarus americanus)
• Marmorkarp (Hypophthalmichthys nobilis)
• Prickig dvärgmal (Ictalurus punctatus)
• 10 stycken arter av Väderfiskar (Misgurnus spp.)
• Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus)
• Sjögull (Nymphoides peltata)
• Puckellax (Oncorhynchus gorbuscha)
• Knölskallelöja (Pimephales promelas)
• Storhuvad smörbult (Ponticola kessleri)
• Apelsinläpp (Rapana venosa)
• Kinesisk dammussla (Sinanodonta woodiana)
Ovanstående arter står på den nya nationella förteckningen över invasiva arter. De arter som sedan tidigare klassas som invasiva i hela EU och ska bekämpas hittar du här.
Naturvårdsverket beskriver de vanligaste invasiva främmande arterna i svensk natur här.
Läs mer om de landlevande arterna hos Naturvårdsverket och om de vattenlevande arterna hos Havs- och vattenmyndigheten.
Naturvårdsverket





