Ett regeringsskifte behöver inte innebära någon större förändring av svensk freds- och utrikespolitik. Överens om det var paneldeltagarna Agnes Hellström, fredsaktivist, Anna Ardin, tidigare socialdemokrat, och Helena Trotzenfeldt, tidigare moderat, på Syres valvaka.
Agnes Hellström var ordförande i Svenska freds- och skiljedomsföreningen till 2022 och förra valet då Sveriges Nato-ansökan hade skickats in.
– Sedan dess har det blivit en öronbedövande enighet om upprustningen. Nu finns det ingen nedrustningspolitik och alla riksdagspolitiker tycker att vi ska lägga 3,5 procent på försvaret. Nästan alla tycker att vi ska vara kvar i Nato, säger hon.
Miljöpartiet, som tidigare varit emot Nato, har bytt fot. Vänsterpartiet är det enda riksdagspartiet som fortsatt är kritiskt till Nato.
Tror inte på stora förändringar
Hellström beskriver läget som ”dystert” och tror inte att ”stora förändringar” är att vänta om en S-ledd regering kommer till makten.
– Förhoppningen kan vara en utrikespolitik där vi på nytt vågar fördöma folkrättsbrott. Det har ju också upphört under den här mandatperioden. En annan förhoppning är att stödet till civilsamhällets fredsorganisationer kan återinföras. En tredje är att vi driver inga kärnvapen på svensk mark.
Även Palestinapolitiken diskuterades. På frågan om valresultatet kan påverka, svarade Anna Ardin:
– Om det blir en annan majoritet kanske vi kan ändra retoriken i samhället. Men i den förda politiken skulle det nog inte bli jättestor skillnad, säger hon.
Ardin hänvisade till en undersökning som visar att de flesta partier kommit att använda det som hon beskrev som en islamofob retorik.
”Partierna ligger så nära här”
– Det kom en ny vapenorder på två Globaleye-plan till ett hemligt land i Mellanöstern. Vilket land är det tror ni? Sossarna pushar på som fan på att sälja vapen, säger hon som exempel.
Tidigare har bland andra Förenade arabemiraten köpt spaningsflygplanen, en affär som kritiserades för att flygburen övervakning kan spela en direkt roll för krigföringen i det blodiga inbördeskriget i Jemen.
Vem som blir utrikesminister kan få betydelse för utrikespolitiken. Även nedrustningsröster inom andra partier, exempelvis kristdemokrater med förankring i kyrkan, kan påverka utvecklingen, enligt Ardin.
Inte heller Helena Trotzenfeldt ser någon större förändring framför sig vid ett regeringsskifte.
– När det gäller bland annat procentmålet och Ukraina tror inte jag heller att det blir någon större förändring. Partierna ligger så nära varandra här, säger han.
