Kanada är mitt inne i en av sina värsta brandsäsonger någonsin – och USA:s president Donald Trump rasar över den hälsovådliga brandrök som sveper in över storstäder som New York och New Jersey. Men de flesta bränderna går inte att stoppa i tid.
Kanada rymmer runt tio procent av all skog i världen. Här rasar varje år stora bränder inte sällan i otillgängliga områden, där en blixt varit den utlösande faktorn. Samtidigt som klimatet blivit varmare, har också den yta som varje år brinner växt sig större. I år har hittills en yta stor som Belgien brunnit och premiärminister Mark Carney beskriver brandsäsongen i ett inlägg på Facebook ”som en av de mest intensiva i landets historia”, ”orsakad av extrem hetta och rekordtorra förhållanden”.
Pauline Drake, företrädare för ett Anishinaabe-samhälle i nordvästra Ontario, beskriver i ett uttalande hur ett säsongsläger som endast nås med sjöflygplan under sex månader om året utplånats.
”Bostäder, personliga tillhörigheter och viktig samhällsinfrastruktur har gått förlorade. Även de marker där förfäderna och nyligen avlidna familjemedlemmar vilar har drabbats, vilket fördjupar sorgen hos samhällsmedlemmarna. Inga ord kan riktigt uttrycka omfattningen av denna förlust”, skriver hon.
Donald Trump rasar
I USA har bränderna väckt president Donald Trump vrede då brandrök har svept in över landet från Kanada. På hans sociala medieplattform Truth Social skriver han att ”USA utsätts för en onödig invasion av smutsig, förorenad och ohälsosam luft, vars kvalitet är farlig och helt oacceptabel!” Han skriver också att ”Kanada har vägrat att genomföra grundläggande skogsvård och röjning av skogsavfall, väl medvetet om att en sådan vägran kommer att leda till just detta resultat”. Experter tillbakavisar dock bilden av dålig skogsvård som orsak till den intensiva brandsäsongen. De flesta av bränderna har uppstått på platser som ligger otillgängligt, vilket gör släckningsarbetet närmast omöjligt, rapporterar New York Times.
Svårt att släcka i tid
Även när bränderna kan nås från luften med brandflyg är syftet främst att vinna tid för brandmännen på marken, som står för det egentliga släckningsarbetet. Men i de avlägsna områdena är det ofta svårt att få brandmän på plats innan branden har vuxit utom kontroll, säger Michael Flannigan, expert på brandbekämpning vid Thompson Rivers University, till tidningen.
– De flesta bränder släcks medan de fortfarande är små, säger Flannigan.
– Men i de här områdena hinner den där halvtimmen gå, och då har branden redan hunnit ta fart. För att tala klartext: Även om vi lägger ner mycket mer pengar tror jag inte att vi skulle kunna stoppa de här bränderna, fortsätter Flannigan och säger att de flesta skogsbränder får brinna ut utan något aktivt släckningsarbete.
Han säger också att de områden som drabbats av skogsbränder har nästan fyrdubblats sedan 1970-talet.
– Det beror till stor del, men inte enbart, på den av människan orsakade klimatförändringen.
– Varmare väder innebär längre brandsäsonger. I Kanada brukade våra brandsäsonger vara ganska korta, men de blir nu allt längre. Ju varmare det blir, desto fler åsknedslag ser vi.
