Torvföretaget Neova får inte ändra sitt tillstånd från att bryta den allt mindre lönsamma energitorven till att bryta odlingstorv på Grimsås mosse. Detta enligt ett beslut från Mark- och miljödomstolen.
– Jag tror definitivt det kan få ringar på vattnet, säger Helen Wahlgren, aktivist i Återställ våtmarker.
Samtidigt som energitorv, alltså torv som eldas för värme och energi, har blivit olönsamt att bryta till följd av EU:s system för handel med utsläppsrätter, används allt mer odlingstorv i Sverige. Odlingstorv står för 0,64 procent av utsläppen av växthusgaser inom Sverige, vilket är ungefär lika mycket som inrikesflyget släpper ut.
I slutet av mars gav länsstyrelsen i Västra Götaland den finska torvjätten Neova avslag på att ändra sitt tillstånd för Grimsås mosse i Tranemo kommun från att bryta energitorv till odlingstorv. Neova överklagade till Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt, som nu avslagit överklagan:
”Den prövning som tidigare gjorts skedde enligt torvlagen och är avgränsad till energitorv. Att möjliggöra användningsområdet för producerad torv till att även omfatta odlingstorv innebär enligt domstolen typiskt sett en väsentlig ändring av verksamhetens art och ändamål som är tillståndspliktig och ska prövas enligt miljöbalken”, skriver domstolen.
”Dödsstöt”
Syre ringer upp Helen Wahlgren, en av aktivisterna i Återställ våtmarker som nyligen genomfört aktioner på Grimsås mosse, där de bland annat sådde vallfrö och solrosor.
– Alla segrar är viktiga segrar, varje bakslag för Neova är en seger för oss, säger hon.
Vad kan avslaget ha för betydelse i förlängningen?
– Jag tror definitivt att det kan få ringar på vattnet. Det blir tydligare för var och en att hela Neovas verksamhet börjar komma i ljusan dager. Jag tror det här är dödsstöten för Neova, säger Helen Wahlgren.
Neova har talat om miljoner i skadestånd för att ni sådde fröer i torvtäkten, vad gör Återställ våtmarker om ni döms till nåt sånt?
– Ja, vad gör alla andra om vi döms för skadestånd för att ha sått fröer när Europa brinner ner till aska?
Neova kan i dag inte ge besked om hur företaget kommer att gå vidare. Projektledare Sofia Ekmark skriver i mejl till Syre: ”Vi har nyligen fått beslutet så nu ska vi i lugn och ro se över den fortsatta processen.”
Ökade utsläpp från torv
Torvmarker täcker 3 procent av jordens landyta men lagrar dubbelt så mycket kol som alla världens skogar tillsammans. Sverige är ett av världens mest torvtäta länder och torvmarker utgör 15 procent av landarealen.
Torvmossen är en våtmark som skapas över lång tid när material från döda växter inte bryts ner i blöta och syrefattiga förhållanden. Mossen binder stora mängder kol och kan fortsätta att bildas om marken förblir blöt.
Under 1800-talet till mitten av 1900-talet dränerades stora områden för att öka produktion på skogs- och jordbruksmark, med följden att det organiska materialet syresätts och börjar brytas ned.
Totalt är klimatbelastningen från alla utdikade torvmarker drygt 30 procent av Sveriges totala utsläpp. Dikade torvmarker som återställs binder istället koldioxid.
I dag består den dränerade torvmarken framförallt av skog (1 miljon hektar) men även av jordbruksmark (140 000 hektar). Torvtäkterna utgör bara en knapp procent av de utdikade markerna – men utsläppen från torvanvändning har ökat med 370 procent mellan 1990 och 2024.
Av Sveriges rödlistade arter förekommer över 800 i våtmarker.
Torv är bra på att lagra fukt och gör jorden luftig och är därför en populär ingrediens i odlingsjord.
Naturvårdsverket, SGU, utredningen Odlingstorv och klimatet.
