Det började med gymnasieelever som protesterade mot lärarbrist och nedslitna skolor. Nu har protesterna vuxit till en bred rörelse mot höga levnadskostnader och nedskärningar i den offentliga sektorn. Över en halv miljon människor demonstrerade i Frankrike i lördags, och fler länder hakar på.
Protesterna började i Paris förorter i september. Enligt Reuters är problemen särskilt stora i ekonomiskt utsatta områden, där lärarbrist och slitna skolor påverkar undervisningen.
Eleverna kritiserar också antagningssystemet Parcoursup, som de anser ökar ojämlikheten. Elev- och studentorganisationerna kräver fler lärare, renoverade skolor och tio miljarder euro till utbildning, enligt Le Monde. Organisationerna har presenterat tio akuta krav, bland annat fler lärare, renoverade skolor och fler utbildningsplatser. De vill att staten satsar omkring tio miljarder euro på utbildning och studenternas villkor, enligt tidningen.
I lördags nådde protesterna sin kulmen. Enligt myndigheterna deltog 550 000 personer i protester runtom i landet, medan arrangörerna uppgav 800 000.
Det är inte bara ungdomar som protesterar. Gula västarna, som växte fram 2018 i protest mot höjda bränsleskatter, deltog tillsammans med de fackliga organisationerna CGT och Solidaires. CGT kräver högre löner och bättre offentlig service.
De fackliga centralorganisationerna CFDT och Force ouvrière (FO) har istället prioriterat en gemensam protestdag den 5 november, skriver Le Monde.
Hur reagerar politikerna?
Jean-Luc Mélenchons parti La France insoumise (LFI) stöder protesterna och vill avskaffa Parcoursup. Socialistpartiet kräver mindre klasser och mer pengar till utbildningen, enligt ett uttalande den 15 oktober. Även miljöpartiet Les Écologistes har ställt sig bakom elevernas krav.
Den socialdemokratiske presidentkandidaten Raphaël Glucksmann har samtidigt avvisat ett samarbete med Mélenchons parti.
Ytterhögerpartiet Nationell samling har inte anslutit sig till protesterna. Partiets ledare Jordan Bardella och Marine Le Pen har kritiserat protestdagen, rapporterar Reuters.
President Emmanuel Macron höll på söndagskvällen ett tal till nationen där han i hårda ordalag fördömde de inslag av våld och skadegörelse som förekommit. Han sa också att de som ägnar sig åt detta aldrig får blandas ihop med de som manifesterar för att framföra legitima krav.
Protester sprids i Europa
Även elever i Italien och Belgien har protesterat mot brister i skolan. I Italien har elever ockuperat skolor under parollen ”Vi gör som i Frankrike”. Studentorganisationer i Grekland har också uppmanat till protester, rapporterar Svenska Dagbladet.
Greta Thunberg deltog den 13 oktober i en demonstration i Saint-Denis utanför Paris.
– Jag är här för att stötta protesterna och visa att det finns ett internationellt stöd, sa hon till SVT.
Även Kommunistiska partiet och Sveriges kommunistiska ungdomsförbund har uttryckt stöd. Båda lyfter fram elevernas krav på bättre utbildning och minskade klasskillnader. Socialistiskt alternativ har rapporterat från protesterna i Paris, där organisationens internationella nätverk deltog. Även organisationen Revolution har uttryckt stöd och jämfört rörelsen med studentprotesterna 1968. Också representanter för Ung vänster har deltagit i protesterna, rapporterar Dagens ETC.
De franska elevorganisationerna har meddelat att de tänker fortsätta protestera tills deras krav får gehör.
