Närmare 52 000 registreringar gjordes under årets igelkottsvecka. Rapporteringarna kan ge viktig information till varför igelkotten minskar på flera håll i landet.
Sedan 2024 gör Världsnaturfonden WWF tillsammans med Nordens ark en årlig igelkottsvecka, där allmänheten uppmanas att lämna in rapporter om igelkottar de sett – eller inte sett.
Uppslutningen har varit stor under alla tre år, och i år gjordes 51 890 registreringar i totalt 42 148 rapporter.
– Vi vill tacka alla som har hjälpt oss att räkna igelkottar. Det är fantastiskt att vi har fått in registreringar från alla utom tre kommuner i Sverige. Alla registreringar är viktiga för forskningen och för att vi ska veta hur vi ska hjälpa arten på bästa sätt i framtiden, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på WWF, i ett pressmeddelande.
Allt ovanligare på flera håll
Flest observationer per invånare stod Gotland för, följt av Vadstena, Svedala, Borgholm och Mörbylånga kommun.
Samtidigt ser det ut att vara glesare med igelkottar i flera län. I Stockholms län har 38 procent rapporterat att de inte har sett, eller aldrig sett, någon igelkott där de bor. ”Vi brukade se igelkottar i trädgården förut, men nu var det flera år sedan sist” skriver en person från Värmdö kommun till WWF i sin rapport.
Vaxholm, Värmdö, Lidingö, Tyresö, Ekerö och Danderyd är alla exempel på kommuner som haft ont om igelkottar under samtliga tre igelkottsveckor.
– Varför dessa kommuner har så ont om igelkottar skulle vara intressant att utforska vidare. Här finns ändå ganska gott om stora trädgårdar och grönområden där igelkottarna brukar trivas, men också stora trafikleder och vatten som kan ställa till problem, säger Jessica Ångström, igelkottsexpert på WWF, i pressmeddelandet.
Hoppas på mer forskning
Även i Jämtland, Västernorrland, Västra Götaland och Värmland är det många som rapporterar att de inte har sett eller aldrig har sett en igelkott. WWF hoppas nu att de väckt ett intresse för fortsatt forskning.
– Vi hoppas att vi nu har riktat strålkastarljuset mot igelkottarna och väckt ett forskningsintresse kring varför arten har det så tufft. Idag finns det väldigt lite forskning kring igelkotten i Sverige och vi behöver mer kunskap så att vi kan sätta in rätt åtgärder, säger Jessica Ångström.
Som privatperson med trädgård finns det en hel del man kan göra för igelkottarnas välmående.
– Igelkottarna verkar trivas nära oss människor och bosätter sig gärna i buskar och rishögar i våra trädgårdar. Genom att låta bli att klippa gräset och låta det vara lite stökigt i trädgården gör man igelkottarna en stor tjänst, säger Jessica Ångström.
