”Demonstrationer kan absolut påverka politiken”

På söndag väntas tusentals människor och över 200 organisationer göra gemensam sak och demonstrera i Stockholm för en skarpare klimatpolitik. Förutom klimat- och miljörörelsen deltar fackförbund, fredsorganisationer, trossamfund och kvinnorättsoranisationer, med flera.

Men vad har demonstrationer för betydelse egentligen? Syre ringde upp Rikard Warlenius, docent i samhällsvetenskapliga miljöstudier vid Södertörns högskola som forskar på gräsrotsrörelser och klimatomställning.

– Demonstrationer kan absolut spela roll i betydelsen att de påverkar den förda politiken. Det finns många historiska exempel, en klassiker är demonstrationerna mot Vietnamkriget på 70-talet som bidrog till att kriget avslutades, säger han.

När det gäller just klimatdemonstrationer menar Rikard Warlenius att ungdomsorganisationen Fridays for future har varit särskilt betydelsefulla.

– De fick upp fick upp klimatfrågan på agendan, inte minst i Europa, och påverkade tydligt att klimatpolitiken radikaliserades i till exempel Tyskland och EU.

Stärker rörelsen

Demonstrationer kan bidra till att påverka opinionen, och hur en fråga behandlas i massmedia, fortsätter  Rikard Warlenius.

– Det kan leda till ändrade röstbeteenden, och att fler får upp ögonen för en fråga. Allt det här sätter press på beslutsfattare och makthavare. 

Förutom att manifestera utåt att många står enade i en fråga kan demonstrationer ha en stärkande effekt internt i rörelsen, säger Rikard Warlenius.

– Det skapar identitet och självförtroende.

”Skickar signal till politikerna”

Syftet med demonstrationen är att visa på att det finns en bred enighet bland svenskarna kring behovet av en skarpare klimatpolitik. Arrangörerna skriver att de vill ”ingjuta mod” hos politikerna inför valet. 

Bryr sig politiker om klimatdemonstrationer?

– Så kan det vara, och särskilt så här i valtider. Det är tydligt att strategin är att förändra väljarbeteenden och sätta press på alla partier genom att säga att en stor del av samhället vill se förändringar, säger Rikard Warlenius.

En av forskarna som ska gå i demonstrationståget på söndag är Naghmeh Nasiritousi, lektor vid Tema miljöförändring vid Linköpings universitet. Hon förklarar varför i ett mail till Syre:

”Som forskare inom klimatpolitik vet jag att det är viktigt med folkligt stöd i klimatfrågan. Samtidigt finns det forskning som visar att politiker ofta underskattar medborgarnas stöd för klimatåtgärder. Den här demonstrationen är en chans att visa att det finns ett brett stöd för en ambitiös klimatpolitik, som tyvärr gått bakåt under den här mandatperioden. En bred uppslutning skickar en signal till politikerna att det är dags att ta klimatfrågan på större allvar.”

Flera opinionsundersökningar har visat att en stor majoritet av svenskarna anser att politikerna behöver göra mycket mer för att stoppa klimatförändringarna.

– Det är jätteintressant, för samtidigt röstar man ofta på partier som för en annan politik. Det är en paradox. Den kan förstås som att väljare stöder ambitionen att minska utsläppen men inte de politiska förslagen för att nå målen, som många ser som orättvisa eller ineffektiva, säger Rikard Warlenius.

Storlekens betydelse

I söndagens klimatdemonstration väntas tiotusen människor delta, enligt arrangörerna.

Vad spelar det för roll hur stora protesterna är? Ibland sägs att om en rörelse får ut 3,5 procent av befolkningen på gatan får den sin vilja igenom. Stämmer det?

– Det finns en diskussion inom sociala rörelser-forskningen om det, och man kan väl säga att även om det inte finns en sån ”magisk gräns” så kan en liten minoritet absolut ha stor påverkan. Det har vi sett exempel från i till exempel nationella befrielserörelser. Så det intressanta är ju att det inte är så att halva befolkningen måste ut och demonstrera utan det räcker med betydligt färre för att nå förändring, säger Rikard Warlenius.

2019 samlade Fridays for future miljoner människor i världen i klimatprotester. Hur ser du på utvecklingen sedan dess?

– Det var en fantastisk mobilisering och den direkta anledningen till att det inte fortsatte var ju pandemin. Man vet inte exakt vad som hänt annars, men i och med pandemin, Ukrainakriget, Trumps valseger och så vidare förflyttades dagordningen. Det är svårare att få trovärdighet för en vettig politik kring klimatet när det är så uppenbart att stormakterna som styr världen inte prioriterar de här frågorna. Det är svårare att få genomslag i en sån omgivning, säger Rikard Warlenius.

Inför valet formulerar politikerna klimatfrågan främst i ekonomiska termer, menar Warlenius, och tar Expressens/DI:s partiledardebatt som exempel.

– Klimatfrågan användes i stort sett bara instrumentellt. Det talades om satsningar på grön omställning som bra för sysselsättningen och industrin. Inte ens Miljöpartiet eller Vänsterpartiet nämnde farorna med att utsläppen ökar och att skogarna brinner. 

– Det blir intressant på söndag om rörelsen kan lyfta andra aspekter av klimat- och miljöfrågan, som är mer värderingsdrivna. Det är ganska uppenbart att klimatfrågan inte har återhämtat sig.

Fotnot: Rikard Warlenius är tidigare miljöpolitisk talesperson för Vänsterpartiet i Stockholms stad men kandiderar inte till höstens val.