Feminismen lyste med sin frånvaro i valrörelsen

I samtalet om feminism på Syres valvaka, som hålls på Bacchi syre i Gamla stan, deltar Anna-Klara Bratt, chefredaktör för nyhetstidningen Fempers, och Luis Lineo, tidigare partiledare för Feministiskt initiativ och tidigare ordförande för organisationen Män för jämställdhet. De har båda en lång historia av feministiskt engagemang i bagaget. De var med på den tiden när Feministiskt initiativ lyckades få hela 3,1 procent i riksdagsvalet (2014) och när den feministiska nyhetstidningen Feministiskt perspektiv (numer Fempers) lockade tusentals prenumeranter. 

När de gästar Syres valvaka är frågan för kvällen vad valresultatet kan komma att innebära för de feministiska frågorna. Kvällens prognoser pekar mot ett mycket jämnt resultat mellan blocken men de rödgröna har ett visst övertag.

– Det är svårt att isolera resultatet från den valrörelse vi har haft. Jag tycker att den har varit bedrövlig, säger Anna-Klara Bratt.

Hon pekar bland annat på den tydliga könsskillnaden i väljarnas partisympatier och att frågor som skola, vård och omsorg, jämställda löner och jämställdhet har hamnat i skymundan. Det finns också en underliggande könskonflikt som ingen velat prata om i valrörelsen, menar Anna-Klara Bratt.

– Vi feminister har blivit beskyllda för att vilja ha ett könskrig men vi har inte fått säga vårt i det här valet. Jag tycker att det är en stor elefant i rummet och jag tycker att det är konstigt att vi inte har pratat mer om det.

Luis Lineo saknade bland annat diskussionen om mäns våld mot kvinnor i valrörelsen och efterlyser en betydligt bredare feministisk debatt. Han menar att feminismen framöver måste vara antirasistisk och inkludera fler frågor för att kunna utgöra en progressiv kraft.

– Oavsett vilken progressiv fråga som kommer framöver, om det är klimat eller medborgarlön eller vad det kan vara, så kommer den att innehålla feminism, menar han.

Luis Lineo tror inte att den feministiska partipolitikens tynande tillvaro betyder att feminismen är på väg bort som politisk kraft. Anna-Klara Bratt beskriver samtidigt en hård motreaktion som hon anser mötte Feministiskt initiativ och dess företrädare. Hon menar att partiet inte välkomnades av andra partier, trots framgångarna i EU-parlamentet och Stockholm.

– Feministiskt initiativ kom in i EU-parlamentet och i Stockholm och var precis som Miljöpartiet var i början; obekväma och påstridiga. I Stockholm satt partiet till exempel med i en rödgrönrosa majoritet och fick ganska mycket gjort.

Men hon menar att det samtidigt fanns ett motstånd från andra rödgröna partier.

– Det som jag tar med mig är motståndet från de andra rödgröna partierna och oviljan att plocka med sig frågorna. När man fick 3,1 procent i riksdagsvalet är det ganska mycket. Jag hade hoppats: vilket parti ska profitera på det här nu? Ingen har gjort det riktigt.

Tror på feministisk utrikespolitik

Anna-Klara Bratt pekar dock på att det finns feministisk kunskap och engagemang inom till exempel Socialdemokraterna, men också på att utvecklingen inte bara avgörs i Sverige.

– Jag har intervjuat bland andra Annika Strandhäll och Lina Stenberg, som är drivande socialdemokratiska krafter. Det finns feministisk kunskap och även irritation, frustration och vrede inom Socialdemokraterna. Det finns också en global trend, Sverige är inte fritt från den, säger hon.

Luis Lineo tror att den feministiska utrikespolitiken kan återkomma om det blir ett rödgrönt styre. Han menar också att även om den politiken formellt försvunnit så har en hel del av jämställdhetsintegreringen blivit kvar.

Luis Lineo ser också lite andra ljusglimtar. Han arbetar mycket i förorterna, framför allt i Botkyrka, och har där mött människor som röstar för första gången.

– Jag har sett en massiv mobilisering av människor som går och röstar för första gången i sitt liv. Kanske har de bott i Sverige i jättemånga år, men aldrig röstat. Om vi kan behålla det momentumet och få dem att fortsätta rösta så tror jag att vi har en lite ljusare framtid framåt.

Han ser också en förändring på synen på könsroller bland yngre.

– 2016 märkte jag en backlash bland unga. Jag har jobbat med unga i tjugo, tjugofem år och för första gången i mitt liv såg jag att de helt plötsligt blev mer konservativa. Men det har faktiskt ändrats igen. De unga människorna är faktiskt mer feministiska igen.

Som exempel nämner han tv-programmet Gift vid första ögonkastet, där han tycker sig se hur traditionella föreställningar om kön och relationer väcker reaktioner bland yngre.

– När tre av männen säger att man inte kan vara vän med en kvinna om man är man, då blir det en jättekonstig grej för många unga människor som tänker: Vad är det för grottmän egentligen?

”Våga prata”

På frågan vad den som vill engagera sig för feministiska frågor ska göra svarar Anna-Klara Bratt att man trots attacker och förföljelse måste våga ta plats.

– Till att börja med ska man våga prata. Och vad måste alla andra göra? De måste ställa upp och stötta.

Luis Lineo vill se engagemang på många olika arenor.

– Gör allt. Engagera dig i politiska partier, starta egna, jobba med civilsamhället. Man måste fortsätta vara bred feminist. Man kan inte bara jobba med så kallade kvinnofrågor. Och framför allt måste man kanske påminna de yngre generationerna om vad de har i dag; att de kan reagera på de här sakerna är på grund av feminismen.