Dagens konsumenter måste agera detektiver för att undvika bekämpningsmedel i maten, menar Sébastien Boudet. Men är det verkligen rimligt att kalla Lingongrova för ”dödsmedel”? Och måste det vara så dyrt med ekologiskt? Syre besökte bagarens nystartade ekologiska butik på Södermalm i Stockholm.
– Om man tänker på vad mat heter på svenska, livsmedel – medel till liv – det är så starkt. Medel till liv kan inte innehålla gifter som dödar insekter och förgiftar jorden och oss, säger Sébastien Boudet.
Sedan slutet av januari driver han mataffären Livs på Södermalm i Stockholm. Lokalens ena kortsida upptas inte oväntat av mjölpåsar, och bakom glasväggar intill butikens kafé bakas croissanter och stora surdegsbröd. En man rullar in en lastpall med getmjölk på flaska och får en kram av bagaren. I en glasburk på ett bord står låga sädesax från en modern sort respektive höga, från en kulturarvssort. Odlad utan gifter – liksom allt annat i butiken, som dock inte synligt marknadsför sig som ekologisk.
– Jag vill inte kalla den här butiken för en specialbutik, säger Sébastien Boudet.
Han skulle föredra om det istället var den konventionellt odlade maten som märktes ut.
– Lobbyism och stora industriföretags grepp om matsystemet har gjort det som jag ser som dåligt till det vanliga. Ekologiskt är speciellt medan besprutning och konstgödsel är det som är vanligt. Det måste ändras.
I dag tvingas konsumenter agera detektiver för att inte få i sig rester av bekämpningsmedel, menar Sébastien Boudet.
– En potatis kan innehålla 10–15 olika pesticider, preparat och kemikalier, som är kvar, men det står inte på etiketten. Så om man vill handla mat som inte innehåller massa pesticider måste man vara en expert, och dessutom en detektiv.
”Danmark visar vägen”
Det borde istället vara lätt att göra rätt, fortsätter Boudet.
– I dag är det superkomplicerat. Jag tror att om vi gör det möjligt för fler att kunna ha tillgång till bra mat utan gifter till rimliga priser, då kan vi komma väldigt långt. Hittills har branschen sagt att det inte går. Vi visar motsatsen.
Danska Miljöstyrelsen beslutade i somras att fasa ut 33 växtskyddsmedel som innehåller PFAS för att skydda sitt grundvatten, medan svenska Kemikalieinspektionen planerar att fatta beslut i frågan först 2028, som Syre tidigare har berättat om.
– Vi måste göra en utfasning och vi måste stötta de som inte använder gifterna. Danmark visar vägen här, säger Sébastien Boudet.

”Dödsmedel”
På sociala medier har Sébastien Boudet gått ut hårt mot konventionella livsmedel, och till exempel beskrivit brödet Lingongrova som ”dödsmedel”, i kontrast till ordet livsmedel, och skrivit att vi ”betalar med vår hälsa”.
– Många tycker att jag överdriver, att jag är lite för hård. Men Naturskyddsföreningens senaste rapport visar att 100 procent av alla konventionella mjöler innehåller rester av pesticider och PFAS. Det betyder att alla industribröd i dag är fulla med pesticidrester, insektsmedel, fungicider, PFAS och TFA.
Enligt Livsmedelsverket innebär den mängd rester av bekämpningsmedel vi får i oss via mat och dricksvatten ingen risk för hälsan, utifrån det vi vet i dag.
Är du inte rädd att skapa rädsla och hjälplöshet hos föräldrar vars barn älskar Lingongrova, när du säger att det är giftigt? Vi vet ju inte om det är skadligt för människor.
– Det är så cyniskt att tänka på det sättet. Vi vet att det finns pesticidrester i brödet, vi vet inte vad de gör. Ska vi inte skydda barn? Är det inte statens roll att skydda sin befolkning mot saker som kan vara farliga?
Sébastien Boudet påminner om att studier inte visar effekten av gifter i kombination med varandra, den så kallade cocktaileffekten.
– Gränsvärdena är gjorda för varje produkt, en och en. Men vi vet fortfarande inte vad de gör tillsammans. Så för mig leder försiktighetsprincipen till att jag inte ser den typ av produkter som livsmedel som är hälsosamma och bra att sälja.
Därför dyrare
Hur ska man tänka om man inte har råd eller möjlighet att köpa ekologiskt?
– Ekologi är redan en klassfråga i dag, men det finns även väldigt många som skulle ha råd att köpa ekologiskt men som inte gör det. Så om de som har råd att köpa ekologiskt gör det, så skulle vi faktiskt kunna sänka priset på ekologiskt.
Ett skäl till att ekologiskt är dyrare är sämre logistiska flöden, enligt Sébastien Boudet. Ett annat skäl är att konventionellt odlade produkter har priser som inte återspeglar matens miljöbelastning, fortsätter han.
– Om man börjar räkna alla externa faktorer är ekologiskt inte dyrare än det konventionella. Ekologi tar hänsyn till biologisk mångfald, rent vatten, folkhälsa, insekter, fjärilar, fåglar och fiskar. Allt det här räknas in, säger Sébastien Boudet och fortsätter.
– När du köper ett paket konventionellt mjöl så köper ett system som använder konstgödsel, pesticider som utarmar jordar och som ifrågasätter vår förmåga att kunna odla i framtiden.
Att bönder måste hantera gifterna är ytterligare ett skäl att undvika dem, enligt Boudet.
– Vi får aldrig glömma bonden, som inte har valt det här men som nu sitter fast. Tänk om man kunde befria alla svenska bönder från att behöva använda dubbla handskar, munskydd och supersäkerhet för att sprida alla dessa gifter i åkrarna – om de istället kunde jobba med kompost, kretslopp och växtföljd. Det skulle vara fantastiskt att försörja sig på det och tjäna pengar på det.
I dag går endast nio procent av priset på en vara i en vanlig mataffär till bonden. En del i butiken Livs filosofi är att ta bort mellanhänder och på så sätt kunna ge bönder som odlar ekologiskt bättre betalt. Och att korta avståndet mellan bonde och konsumenter.
”Äpplen är en lyxprodukt”
Kundklientelet är blandat, enligt Boudet.
– Det är pensionärer, ensamstående mammor, familjer, rika och fattiga.
Samtidigt kostar äpplen 58 kronor kilot här.
– Det är inte äppelsäsong, så äpplen är en lyxprodukt. Om du kollar på avokado till exempel kostar de 10 kronor styck – ekologiska från Spanien. Det finns dyra och billiga grejer, men om man är lite klok kan man hitta en väldigt billig varukorg av väldigt hög kvalité.
Ett skäl till att andra matbutiker kan sälja till synes fräscha konventionellt odlade äpplen långt efter säsong är att de är besprutade med medel som dödar mögel. I Naturskyddsföreningens senaste granskning visade sig de provtagna konventionellt odlade svenska äpplena innehålla 4–7 olika bekämpningsmedel, varav två PFAS-ämnen.
När Syre besöker Livs har butiken, som också anordnar matlagningskvällar för stödmedlemmar, varit öppen i tio veckor. Mottagandet har varit fint, enligt Boudet.
– Folk är så tacksamma och glada. Alla kommer hit och hittar en liten plats där de kan slappna av och handla mat efter lust. Där de inte behöver vara en detektiv. Här kan människor hitta varandra och känna en slags gemenskap kring ett projekt. Det gör mig otroligt glad, och det ger mig också hopp.
Fotnot: Intervjun gjordes i april. Sedan dess har PFAS-ämnet TFA, som nämns i texten klassats som reproduktionstoxiskt av Europeiska kemikaliemyndighetens kommitté för riskbedömning, det vill säga det misstänks kunna skada foster. Läs mer om det här.
Delar av intervjun med Sébastien Boudet finns med i Syres miljöpodd Ett fall och en lösning, som går att lyssna på här:




