Trifluorättiksyra, den PFAS-kemikalie som är vanligast förekommande i vårt grundvatten, har nu bedömts vara reproduktionstoxiskt av den Europeiska kemikaliemyndighetens kommitté för riskbedömning. Det innebär att den förmodas kunna skada foster.
– Men vi ser ingen risk i dagsläget, säger Daniel Borg, toxikolog på Kemikalieinspektionen.
PFAS-ämnet TFA uppstår vid nedbrytning av köldmedier och sprids med luftströmmar för att sedan regna ned över landskapet och hittas numera i grundvatten över hela landet. Högst halter finns under jordbruksmark då även en rad växtskyddsmedel bryts ned till ämnet. Nu har Europeiska kemikaliemyndighetens kommitté för riskbedömning (RAC) identifierat det som reproduktionstoxiskt 1B, vilket innebär att det förmodas kunna skada fostret. Men det påverkar inte det nuvarande värde som utgör Acceptabelt dagligt intag (ADI) – det vill säga hur mycket vi kan få i oss av ämnet dagligen utan att få negativa effekter, säger Daniel Borg, toxikolog på Kemikalieinspektionen.
– Det är redan satt på en känsligare effekt som även ska täcka upp för de här missbildningseffekterna, säger han.
Samtidigt pågår det diskussioner om att sänka ADI med en tredjedel, på grund av brist på data som skulle kunna motiva större säkerhetsmarginal. Men även vid en sänkning råder det ingen risk i dagsläget, säger han.
– Vi ligger långt under de gränserna.
Störst intag via spannmål
Han lyfter att Livsmedelsverket nyligen släppte en rapport där man beräknade hur stort intag av TFA vi får i oss och hur det stod sig mot det föreslagna Acceptabla intaget (ADI). Störst upptag får vi i oss via kost, där spannmål, grönsaker, frukt och potatis bidrog mest, vilket motsvarar cirka 1,1 procent av ADI. Dricksvattnet stod för ytterligare 0,1 procent.
– Att spannmål och grödor bidrog mest var folk nog inte beredda på, säger Daniel Borg.
Sedan tidigare är ämnet klassat som akvatisk kronisk 3, vilket innebär att det är skadligt för vattenlevande organismer. Men också där är marginalerna stora innan det sker en påverkan – och det nya yttrandet från RAC ändrar inte klassificeringen. Däremot innebär bedömningen från RAC att ämnet också identifieras som PMT/vPvM, vilket innebär att det är extremt persistent och väldigt lättrörligt. Så även om TFA inte utgör en risk i dagsläget – är ämnet nog så problematiskt, betonar Daniel Borg.
– Det är ett extremt persistent ämne. Det bryts inte ner, så när det väl kommer ut i miljön är det nästan omöjligt att få bort, så även om vi inte ser en akut risk just nu kommer det någon gång i framtiden att kunna bli det och det måste vi på något sätt komma åt.
Störst spridning via kylanläggningar
Bekämpningsmedel som leder till toxiska rester i grundvatten över ett gränsvärde på 0,1 mikrogram ska inte tillåtas, enligt EU:s växtskyddsförordning. Att TFA nu identifieras som reproduktionstoxiskt 1B förändrar inget för Kemikalieinspektionen, då det redan bedömts vara en relevant metabolit (toxisk rest från bekämpningsmedel), berättar Daniel Borg. Som Syre tidigare rapporterat pågår det en översyn inom Kemikalieinspektionen av växtskyddsmedel som kan brytas ned till TFA och senast i april 2028 ska myndigheten ta ställning till om sex av ämnena ska förbjudas. För de övriga ämnena som används i Sverige och som kan brytas ned till TFA inväntar myndigheten att EU-kommissionen ska ta ställning till om de ska förbjudas. Vad gäller de köldmedier som också är en betydande källa till TFA i miljön, så säger Daniel Borg att de ingår i det förslag på ett brett PFAS-förbud (där växtskyddsmedel inte ingår) som myndigheten lämnat in till EU.
– Olika typer av kylanläggningar och luftkonditioneringar står för ca 90 procent av all tillförsel av TFA (till miljön). Vi tycker att det är problematiskt.
