Europaparlamentet har röstat igenom nya regler för växter som förädlats med nya genomiska metoder. Med beslutet ska vissa av dem behandlas på samma sätt som konventionella växter.
– Detta är en historisk seger för Europas jordbrukare och Europas framtid. Genom att godkänna användningen av nya genomiska metoder har vi ställt oss bakom innovation, konkurrenskraft och livsmedelstrygghet, säger parlamentets huvudförhandlare Jessica Polfjärd (M) i ett uttalande efter omröstningen.
De nya EU-reglerna tar fasta på växternas slutliga genetiska egenskaper snarare än hur de har framställs, och delar in växterna i två kategorier.
Växter som är genetiskt modifierade med förändringar som även skulle kunna uppstått med konventionell växtförädling (klassificeras som NGT-1) ska hädanefter behandlas på samma sätt som konventionella växter, det vill säga utan de strikta regler och riskbedömning som GMO hittills har omgärdats av.
Växter som utvecklats för att vara toleranta mot ogräsgifter eller för att skapa insektsdödande ämnen får inte ingå i denna kategori.
Motståndskraft mot skadedjur
I den andra kategorin (kallad NGT-2) ingår växter som har genomgått mer omfattande genetiska förändringar. Dessa kommer även fortsättningsvis att omfattas av de befintliga GMO-reglerna, och måste ha tillstånd innan de får börja säljas i EU. Det kommer även fortsättningsvis vara obligatoriskt med märkning av dessa GMO.
Förespråkarna av de nya reglerna lyfter fram att de underlättar för att ta fram grödor som är mer motståndskraftiga mot skadedjur och klimatförändringar, och mindre beroende av bekämpningsmedel.
Bland de växter framställda med nya genomiska metoder (NGT) som finns på marknaden eller är under utveckling utanför EU finns lågglutenhaltigt vete, sjukdomsresistent potatis och torktålig majs.
Vänstern och gröna kritiska
De gröna och vänsterns partigrupper i EU har varit emot att lätta på reglerna för GMO och röstade emot de nya reglerna. Ett av argumenten är att GMO enligt den gröna partigruppen “utnyttjas av kemi- och jordbruksföretag för att ta patent på grödor under förevändning att de är nya organismer”. Partigruppen har även lyft att kontrollen över bönders utsäde hamnar hos en handfull multinationella kemi- och jordbruksföretag.
Enligt de nya reglerna kommer det att vara möjligt att patentera de nya genomiska metoderna, med undantag för egenskaper som förekommer i naturen eller produceras på biologisk väg.
Över 80 procent av medborgarna i fem EU-länder är emot patent på levande organismer, enligt en opinionsundersökning från april 2026.
Frågan om kontroll över utsädet är hanteras i det nya regelverket, enligt ett pressmeddelande från EU-parlamentet: ”Ledamöterna har infört skyddsåtgärder för att förhindra marknadskoncentration och för att säkerställa överkomliga priser och rättvis tillgång för jordbrukare, så att de får bibehålla rätten att spara och återodla utsädet.”
De nya reglerna träder i kraft 20 dagar efter det att de har offentliggjorts i EU:s officiella tidning och börjar gälla två år senare.
En GMO odlas i Europa i dag
Inom EU är endast en insektsresistent majs, MON 810, godkänd för kommersiell odling. Den odlas i Spanien och Portugal för användning som foder.
EU har godkänt import av ett antal olika genetiskt modifierade sorter av majs, sojaböna, raps och bomull, samt en sort av sockerbeta. De flesta är modifierade för att vara insektsresistenta eller herbicidtoleranta, eller både och.
EU importerar också genetiskt modifierade nejlikor som snittblommor.
Inga genetiskt modifierade djur importeras eller hålls för kommersiellt bruk inom EU i dag.
Gentekniknämnden
