…. föreståndare för Uppsala universitets framtidsinstitut, som i kväll är med och arrangerar eventet Uppsala Ministry for the future, som får internationellt författarbesök av Kim Stanley Robinson, författare till bland annat den bästsäljande cli-fi-romanen Framtidsministeriet.
Vad är Uppsala Ministry for the future för något?
– Vi har tagit namnet från just boken Framtidsministeriet, en climate fiction-bok av Kim Stanley Robinson som fått stort internationellt genomslag. Det som är speciellt med den är att den är dystopisk men samtidigt hoppfull om man jämför med många andra böcker i samma genre. Och den erbjuder idéer som kan fungera som inspiration. Grundtanken är att skapa ett forum där forskare och författare och andra aktörer såsom konstnärer kan mötas och diskutera framtidens samhällsutmaningar.
Uppsala Ministry for the future
Inspirationen kommer från Oxford ministry for the future (OMF) som startats av Anette Mikes, docent i företagsekonomi vid Hertford college vid Oxfords universitet, tillsammans med Tom Fletcher, tidigare rektor. De ville undersöka hur litteraturen kan hjälpa till med förståelsen av de hållbarhetsutmaningar vi står inför, och få framtidens ledare som nu studerar ekonomi eller motsvarande pol. mag. (en variant av den generella magisterexamen inom främst ämnena nationalekonomi eller statsvetenskap) att börja diskutera hållbarhet och en hållbar framtid genom litteraturen.
Anette Mikes blev för ett par år sedan hedersdoktor vid Uppsala universitet och har bidragit till att inspirera den svenska varianten, som är ett samarbete mellan Uppsala universitets framtidsinstitut (UUniFI målkonflikter) och företagsekonomiska institutionen. I april i år hölls ett första event, och i dag hålls ett andra, där även författaren Kim Stanley Robinson kommer att delta i ett seminarium, öppet för allmänheten.
Kim Stanley Robinson fortsätter sedan till Stockholm för att den 18 november delta i ett seminarium hos Vinnova (som även sänds digitalt) och i författarsamtal och signering på Science fiction-bokhandeln i Gamla stan.
Wikipedia, Mats Målqvist, Ordfront förlagHur känns det att ha Kim Stanley Robinson på besök?
– Han har varit väldigt aktiv i Oxford ministry for the future och ska till exempel medverka där i nästa vecka när de håller ett event med bland annat Tomas Piketty med fokus på ojämlikhet. Han hade lovat att komma hit när nätverket börjat ta form, så det är roligt. Samtalet kommer ha tema rymden, marsresor och idén om att hitta hem någon annanstans. Robinsons marstrilogi har ju bidragit till dessa idéer, men sedan dess har han själv tagit avstånd från de idéerna, och menar att vi kommer aldrig att kolonisera mars. Vi behöver rädda den planet vi har. Det är här utmaningen ligger. Är science fiction i själva verket en distraktion från det?
Vilka vänder ni er till med eventet?
– Det är flera målgrupper. Dels har vi studenter som läser företagsekonomi, management och statskunskap, där vi vill uppmärksamma framtida ledare som är på väg in i managementkulturen på hållbarhetsfrågor. Sedan hoppas jag också att vi kan få in andra perspektiv till forskningen. Att hållbarhetsforskare kan ta inspiration från litteraturen och börja ställa andra frågor. Dessutom är Kim Stanley Robinson såpass känd att vi även vänder oss till allmänheten i det här fallet.
På längre sikt hoppas han att eventen ska bli återkommande och att ett interdisciplinärt nätverk av forskare och konstnärer och samhällsaktörer skapas, precis som det gjort i Oxford.
Vad är styrkan i litteraturen och konsten, jämfört med forskningen?
– Styrkan är att de inte är begränsade av forskarens metod och rigoritet, utan kan använda sin föreställningsförmåga och fantasi. Men man kan ändå göra det på ett trovärdigt sätt. På så sätt kan man gå före i tanken. Ser vi på sci-fi-genren så driver den mycket av vår bild av vad som är möjligt. Ser man på ett klipp från filmen 2001 till exempel, så hittar vi till exempel zoomtelefoner och processad mat. Saker vi lever med idag, men i en film gjord för 50-60 år sedan.
– Forskningen kan absolut hämta inspiration här och bli bättre på att tänka nytt och att forska igen på frågor men med ett nytt perspektiv.


