Missvisande ”mantra” när ministrarna talar om bidragstaket

I onsdags kunde Syre berätta att regeringen sprider fel och missvisande bilder av försörjningsstödet när de lanserar sin bidragsreform.

Det gäller även för bidragstaket i försörjningsstödet, som riksdagen ska rösta om i maj och som Moderaterna länge drivit för att få igenom. 

”Det är nu ca 10 år sedan jag och mina tjänstemän på Moderaternas riksdagskansli började arbeta med konstruktionen av ett bidragstak. Moderaterna har drivit det länge i opposition och nu blir det verklighet”, skrev finansminister Elisabeth Svantesson (M) på Facebook i höstas. 

Och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) skrev i december på Instagram. ”Det spelar roll vem som styr”. I videon säger hon:

– Moderaterna är ett parti att lita på. För snart tio år sedan stod Anna Kinberg Batra i Almedalen och höll Moderaternas Almedalstal och då berättade hon att vårt parti vill införa ett bidragstak, för att det alltid måste löna sig mer att arbeta i stället för att leva på bidrag. I dag har den moderatledda regeringen med Ulf Kristersson i spetsen fattat beslut om just detta”

Men hur likt är bidragstaket, som nu ska klubbas i riksdagen, det bidragstak Moderaterna ville ha för tio år sedan? Och hur väl stämmer det in på det bidragstaket i Tidöavtalet?

– Om de vill kalla det för ett bidragstak så får de ju göra det, men det är en annan sak än vad de föreslagit tidigare, säger Albin Zettervall, arbetsmarknadsansvarig på den liberala tankesmedjan Timbro och som skrivit en rapport om bidragstaket.

”Alltid löna sig att arbeta”

Grundprincipen som Moderaterna för fram är att det alltid ska löna sig bättre att arbeta än att leva på bidrag. Utgångspunkten har varit att taket borde ligga vid 75 procent av en persons lägsta lön, även om den exakta utformningen ska utredas. Sådana skrivningar går att hitta i Moderaternas budgetmotion 2016/2017 och i senare budgetmotioner.

I samband med Tidöavtalet hösten 2022 kom regeringspartierna överens med Sverigedemokraterna om att ett bidragstak skulle införas som ”gör att den som kan arbeta, aldrig sammantaget kan få högre inkomster från bidrag än man skulle få genom eget arbete”, enligt avtalet.

Då skulle det maximala bidragsbeloppet behöva vara så lågt att om en av de vuxna i familjen fick ett lågbetalt heltidsjobb skulle hushållet få mer i plånboken, än om de enbart hade levt på bidrag.

Men ett så snävt bidragstak skulle drabba barnen hårt, konstaterades i den utredning som undersökte bidragstaket. Även om bidragstaket skulle ligga på 80 procent av en persons lön skulle biståndsfamiljer med många barn få alldeles för lite pengar för att det skulle räcka till bostad, mat och kläder.

– Modellen är inte i förlängningen förenlig med barnkonventionen, sa utredaren Maria Hemström Hemmingsson under presskonferensen där den så kallade drivkraftsutredningen presenterades.  

Modifierat ”bidragstak”

Ett halvår senare lade regeringen fram ett nytt bidragstak på en presskonferens om höstbudgeten. Det såg annorlunda ut. I stället för att påminna om Moderaternas ursprungliga bidragstak liknade det mer det alternativa förslag i drivkraftsutredningen som innebar en begränsningsregel för stora hushåll, där familjer med fyra barn eller fler får sänkta bidrag.  

Det var alltså inte samma strikta bidragstak som Tidöpartierna tidigare flaggat för med Moderaterna i bräschen. 

– Det känns som att man aldrig haft hundra procent koll på vad det är man faktiskt föreslår, utan i stället går på liksom ett mantra om att det alltid ska löna sig att arbeta, säger Albin Zettervall på Timbro.

Ändå fortsätter regeringen att kalla det för ett bidragstak, samtidigt som de i termen inkluderar en sänkning av försörjningsstödet generellt och att kommunerna inte ska få dela ut extra pengar i försörjningsstöd utöver den så kallade riksnormen. 

På presskonferensen i höstas sades att en fembarnsfamilj med två vuxna skulle förlora över 8 000 kronor i månaden på bidragstaket. När journalisterna sedan fick ställa frågor specificerade Anna Tenje att begränsningsregeln för stora familjer med två vuxna skulle innebära att bidraget skulle minska med 75 procent för vissa barns personliga kostnader. 

– Begränsningsregeln i bidragstaket är utformad så att man får ett avdrag efter barn nummer fyra. Man får full pott för de första och ett avdrag på 75 procent för de andra. Är man ensamstående har vi valt att göra avdraget något mindre, och då blir det avdraget 40 procent, sade Anna Tenje då.

Oklar nivå på taket

Men i det lagförslag som riksdagen ska rösta om i maj, står ingen procentsats angiven för begränsningen av försörjningsstödet till stora barnfamiljer. Vilken nivå bidragstaket landar på är fortfarande inte bestämt, uppger flera jurister som Syre talar med.

Hur mycket mindre försörjningsstöd familjer med fyra barn eller fler ska få blir i stället något som varje regering ska besluta om i en förordning, uppger Tim Holappa, lektor i juridik vid Uppsala universitet, och som forskar om juridiken kring försörjningsstödet.

Så om Sverige skulle få en regering som är skeptisk till det här bidragstaket så behöver de knappt göra några begränsningar alls för stora barnfamiljer?

– Ja, hur stor begränsningen ska vara, om man vill begränsa den väldigt lite eller väldigt mycket, blir upp till regeringen.  

Den analysen delar Anders Forslund, senior professor i nationalekonomi som även är knuten till expertmyndigheten IFAU. 

– Det anges ju ingenting där nu helt plötsligt, annat än att riksnormen ska beräknas på annat sätt.

På Timbro anser Albin Zettervall att orsaken till den luddiga skrivningen är medveten.

– Man kan liksom smyga ut antingen en snäll eller hård variant av bidragstaket. Det står inte svart eller vitt på vad som gäller, och därför kan man skydda sig från eventuella mardrömsscenarier med att det blir en massa hungriga barn och dylikt.

Statsministerns påstående

Nivån på bidragstaket har alltså skjutits på framtiden, kanske tills efter valet. Och det skiljer sig åt från det bidragstak som Moderaterna drev från början – det som byggde på att det maximala bidragsbeloppet skulle vara så lågt att det skulle räcka att en av de vuxna fick ett lågbetalt heltidsjobb för att familjer skulle få mer i plånboken – men alldeles för lite pengar för att räcka till bostad, mat och kläder om du har många barn.

Ändå har Ulf Kristersson vid minst två tillfällen hävdat att reformen kommer leda till att det alltid lönar sig att arbeta. På Moderaternas arbetsstämma i höstas sade han:

– Vi sänker skatten på arbete och genomför den stora bidragsreformen – så att det alltid lönar sig att jobba. 

Men att förändringarna skulle innebära att det alltid lönar sig att arbeta stämmer inte, poängterar Anders Forslund. 

– Nej, absolut inte. Det finns absolut ingenting i propositionen (Reds anm.: lagförslaget) som innebär att det för alla blir mer ekonomiskt utbyte av arbete än av bidrag, inte över huvud taget.

– Bidragstaket har betytt lite olika saker vid olika tidpunkter. Moderaterna sa före valet att man inte skulle kunna stapla bidrag på varandra, vilket man redan innan den här reformen inte kunde. Så det finns ju flera lager av ohederligheter här, säger Anders Forslund.

Albin Zettervall på Timbro tycker att det ändå är bra att försörjningsstödet stramas åt i och med reformen.

– Jag tror att det här förslaget i propositionen är bättre balanserat och faktiskt möjligt att genomföra, till skillnad från det tidigare bidragstaket.

Räknas av krona för krona

Inget i regeringens bidragsreform förändrar heller den så kallade avräkningsregeln i försörjningsstödet. Det innebär att alla inkomster i regel räknas av krona för krona. Bidragstagare som börjar jobba lite grann får därmed inte alltid mer pengar i plånboken. Däremot kan personen få lika mycket som innan, eftersom den kan få mellanskillnaden som bidrag. Men de allra flesta med försörjningsstöd tjänar redan i dag på att gå från bidrag till arbete, poängterar Anders Forslund.  

– Väsentligen så är det redan lönsamt att arbeta. Därför är det där uttrycket bara populism.

Annika Sundén, nationalekonom och vice ordförande på Finanspolitiska rådet håller med om att det redan i dag nästan alltid lönar sig att arbeta. Detta eftersom försörjningsstödet är så lågt att en ensamstående person som börjar arbeta snabbt kommer upp i lönenivåer som innebär att den inte längre kan få bidraget. 

– I huvudsak i välfärdssystemet är de ekonomiska drivkrafterna starka. Så det här att det inte lönar sig att arbeta, det stämmer i regel inte. Det har gjorts mycket reformer de senaste 15 åren, som har gjort att drivkrafterna har blivit starkare. På det hela taget så är de starka för de allra flesta. 

När det gäller barnfamiljerna som kommer drabbas av bidragstaket är det i dag redan vanligt att de jobbar, exempelvis deltid, eller i perioder. Detta trots att de inte alltid tjänar mer på att jobba än att bara leva på bidrag. Hela 78 procent av biståndsfamiljerna med fyra barn eller fler har haft arbetsinkomst under året, vilket Syre skrivit om tidigare.

Syre har sökt socialförsäkringsminister Anna Tenje, statsminister Ulf Kristersson och Moderaternas pressavdelning.