Ett lagförslag, som riksdagen ska besluta om i dag, ger regeringen möjlighet att överlåta omfattande befogenheter till Nato och andra medlemsländer vid militära försvarsinsatser i Sverige. Både experter och oppositionen varnar för en långtgående maktförskjutning.
Enligt propositionen Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbete ska regeringen kunna besluta att Nato, eller en stat som är medlem i Nato eller EU, får vidta militära försvarsåtgärder i Sverige när de deltar i militär verksamhet för avskräckning och försvar.
Regeringen skriver att “det är angeläget att svenska beslut om att stödja en Nato-allierad kan fattas med tillräcklig snabbhet. Det är av samma skäl nödvändigt att regeringen bemyndigas att överlåta sådana förvaltningsuppgifter”.
Miljöpartiet kritiserar den maktförskjutning som sker från riksdagen till regeringen.
”Det handlar inte enbart om tekniska anpassningar av lagstiftningen. Förslaget innebär att regeringen ges ett brett mandat att låta andra stater eller Nato vidta militära försvarsåtgärder från svenskt territorium”, skriver Emma Berginger (MP), ledamot i försvarsutskottet, i en motion, och reserverar sig mot beslutet.
”En otydlighet i gränserna”
Invändningarna framförs också i Göteborgs universitets remissvar. Universitetet beskriver förslaget som ett långtgående bemyndigande till regeringen och pekar på att befogenheter kan överlåtas oavsett om landet befinner sig i fred, krigsfara eller krig.
– Det vi framför allt påtalar är den långtgående befogenhetsöverlåtelse som sker från riksdagen till regeringen samt även en otydlighet i gränserna för regeringens befogenheter, säger Joachim Åhman, professor i internationell rätt vid Göteborgs universitet.
Reglerna om överlåtelse av beslutanderätt i regeringsformen infördes ursprungligen för att möjliggöra Sveriges medlemskap i EU och överföring av lagstiftningsmakt till unionens institutioner, enligt Åhman.
– Det vi talar om nu är verkställande makt. Utländska myndigheter ska kunna vistas på svenskt territorium och vidta åtgärder här. Det är något nytt för Sverige och mer ingripande för svensk suveränitet, säger han.
Han menar att flera praktiska och rättsliga frågor fortfarande är obesvarade, som hur utländska myndigheter ska utöva makt på svenskt territorium och vad som händer om deras befogenheter kolliderar med svenska myndigheters.
– Liksom alla maktförskjutningar från riksdagen till regeringen bör man vara väldigt försiktig och bara göra om det finns väldigt goda skäl, säger Joachim Åhman.
Undantag för vapenexport
Regeringen vill också bland annat utöka möjligheten för undantag från kravet på tillstånd vid utförsel av krigsmateriel. I dag behöver Inspektionen för strategiska produkter, ISP, godkänna alla affärer med vapen och annat krigsmateriel.
Vänsterpartiet vill inte ändra lagen för krigsmateriel och pekar på att förändringarna kan bana väg för ökad vapenexport till länder som Turkiet.
I motionen hänvisas också till att Stockholms universitet i sitt remissvar beskrev utvidgningen som “inte obetydlig”. Universitetet pekar på att undantaget tidigare gäller länder inom EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet) och USA men nu kommer att omfatta ytterligare Natoländer samt att export av krigsmateriel i vissa fall kan strida mot internationella rättsliga ramverk.
– Det är inte på något vis säkert att just den här ändringen leder till ökad vapenexport, men man underlättar för det genom att ta bort vissa hinder, säger Håkan Svenneling (V), utrikespolitisk talesperson till Flamman.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.
