Varje dag delar svenska medborgare stora mängder digital information via vård, skola, skatter och kommunala tjänster. Denna data är en central råvara i den växande AI-ekonomin. Men när infrastrukturen som hanterar informationen ägs av utländska företag riskerar Sverige att förlora både kontrollen och värdet av sin egen data – med konsekvenser för säkerhet, jobb och samhällsstyrning, skriver Joakim Öhman, vd för it-företaget Elastx.
DEBATT. Sverige producerar enorma datamängder som används för att träna AI, utveckla tjänster och skapa företag. Men i stället för att bygga värdet här riskerar vi att bli en digital råvaruexportör: data skapas i Sverige medan innovation, jobb och vinster hamnar någon annanstans.
Över 85 procent av Europas digitala tjänster hanteras av amerikanska företag, vilket även gäller SVT, svenska myndigheter som Skatteverket och kommuner. Känslig information, från personuppgifter till patientjournaler, lagras därmed i system utanför svensk kontroll. Detta gör samhällstjänster sårbara vid störningar, geopolitiska spänningar eller konflikter.
Europa betalar varje år över 3 000 miljarder kronor för IT-tjänster från USA. Det stärker utländska teknikföretag i stället för att investeras i europeisk innovation.
När vi låter stora amerikanska företag bygga enorma datacenter här i Sverige som utnyttjar vår gröna el, fördelaktigt klimat och stabilitet utan att det ger några skatteintäkter och endast ett fåtal arbetstillfällen. Detta bromsar även andra investeringar då tillgången till el är begränsad. Utomeuropeiska företag skördar Sveriges tillgångar.
Problemet handlar inte bara om ekonomi utan också om kontroll. När svenska myndigheter och organisationer lagrar data i amerikanska system omfattas den ofta av amerikansk lagstiftning. Genom lagen CLOUD Act kan amerikanska myndigheter begära tillgång till information, även om datan lagras i Europa. Det innebär att uppgifter om allt från sjukjournaler till kommunal planering i teorin kan begäras ut av utländska myndigheter.
Ett fåtal aktörer dominerar den globala marknaden och samtidigt råder en maktobalans mellan EU och USA. Alla de stora spelarna är amerikanska och kontrollerar en majoritet av den europeiska marknaden. Teknikberoende används redan som politiskt verktyg, och ju mer samhällskritiska system som ligger externt, desto större blir risken. När systemen bygger på proprietära lösningar och slutna standarder, blir det svårt och dyrt att byta leverantör eller flytta data mellan plattformar. Enligt Svenskt säkerhetsindex 2026 ser 70 procent av beslutsfattare inom samhällsviktig verksamhet hotbilden som allvarlig, samtidigt som 58 procent saknar resurser att hantera den.
AI-utvecklingen innebär också en möjlighet: Sverige kan fortsätta bygga på utländsk infrastruktur, eller börja stärka svenska och europeiska alternativ. Det kan bygga AI-kompetens och nya jobb i Sverige, säkerställa att tekniken följer europeiska lagar och värderingar och stärka motståndskraften i kriser.
För att minska sårbarheten behöver Sverige samtidigt:
- minska beroendet av enskilda leverantörer genom öppna standarder
- säkerställa att system kan bytas utan inlåsning
- sprida risker genom flera molntjänster
- prioritera svenska och europeiska leverantörer samt kontroll över var data lagras och under vilken lagstiftning
Digital suveränitet handlar ytterst om samhällets handlingsfrihet. De beslut som tas i dag om AI-infrastruktur avgör hur självständigt Sverige kan agera i framtiden.
Därför måste svenska politiker, myndigheter och offentliga organisationer nu prioritera kontrollen över vår digitala infrastruktur och vår data. Annars riskerar Sverige att bli en digital råvaruexportör, där datan skapas här men jobben, innovationen och makten över tekniken hamnar utomlands.
