Konstgödsel gör att jordarna tappar sin bördighet, samtidigt som det också spär på klimathotet. Trots det talas det alldeles för lite om problemen med konstgödsel från de politiska partierna anser Hans Sternlycke.
DEBATT. Vårt åkerbruk med användning av konstgödsel och gifter är ett väl så stort hot mot mänsklighetens överlevnad som klimathotet genom våra fossilbränsleutsläpp. Det är ett hot som inte tagits upp i valet. Inte heller av V, Mp, C och S, som inte deltagit i Tidö-styrets miljönedmontering.
Debatten om behovet av ekologisk omställning har avtagit. Vi har 2,5 miljoner hektar åker. Bara 0,4 miljoner är ekologiskt odlade eller i omställning för att bli det. Förr hade gårdar både djurhållning och växtodling. Nu är det skilt åt. Djur finns i skogsbygderna och kan ge dynga, medan växtodling, mest av säd, sker i slättbygder, som nästan helt litar till konstgödsel. Det innebär att man får mindre tillförsel av organiskt material, som kan hålla bördigheten uppe.
Som konstgödsel tillförs nästan bara de stora näringsämnena kväve, fosfor och kalium. Men växterna och vi behöver också ett drygt tjogtal mikronäringsämnen. Dem är det tänkt att hämtas från marken genom svampar, maskar, insekter och bakterier där. Men det blir mindre av dem med konstgödselbruket, så därför har icke ekologisk mat lägre näringsinnehåll.
Sedan 1950-talet har konstgödseln dominerat. Med dagens jordbruk kommer vi inte längre ha någon åker kvar att odla maten på. En halv till två procent av mullen försvinner per år och med det markens bördighet. Utan organiskt innehåll blir jorden steril, livlös mark utan porositet och möjlighet att hålla vatten.
Konstgödselbruket ökar också klimathotet. Mullen består till mer än hälften av kol. När den bryts ner bildas det koldioxid, 1,4-2,2 ton per hektar. Ekologiskt jordbruk bildar mer mull och binder i stället koldioxid. Med 1,8 ton i snitt skulle det för omläggning av icke ekologiskt brukad åker ge 3,6 miljoner ton koldioxid.
Kvävegödslingen orsakar stora utsläpp av växthusgaser, 2.4 miljoner ton i koldioxidekvivalenter, till 94 procent från lustgas, en 365 gånger starkare växthusgas än koldioxid, och resten som metan, 28 gånger starkare. Också stallgödsel kan felaktigt hanterad ge den effekten. Men den kan minskas. Rötning kan ge biogas. Säg att växthusgasutsläppen kunde minskas med två miljoner ton mätt som koldioxid.
Istället för att släppa ut 6,3 miljoner ton koldioxid, enligt en uppskattning från Jordbruksverket, kunde svenska åkrar med regenerativt ekologiskt jordbruk binda 2,4 miljoner ton per år. En skillnad på 8,7 miljoner ton. Mer än fossildrivna personbilar, som står för 8 miljoner ton.
Konstgödslingen ersätter den gödning som kunde kommit från vårt kiss och bajs, som blivit oanvändbart genom att vi blandar in industrisamhällets gifter i vår VA. Vi kör med raka rör i våra flöden i stället för cirkularitet. Övergödningen av det och från konstgödseln går ut i havet och ger döda bottnar och förstört fiske.
