Klimataktivister från Återställ våtmarker har under de senaste åren genomfört flera aktioner på torvtäkter. Vid ett tillfälle har de dömts för olaga intrång, men i två andra fall har aktivisterna friats. Nu ska hovrätten pröva två av domarna.
I juli 2023 tältade 22 aktivister från Återställ våtmarker aktioner på Flymossen i Bredaryd, Värnamo kommun, och grävde igen diken med syfte att stoppa torvbrytningen på platsen. De misstänktes för grovt olaga intrång och skadegörelse, men friades i januari 2025 av Jönköpings tingsrätt. Domstolen bedömde att olaga intrång inte kan röra ”ett så vidsträckt område som Flymossen”, och hänvisade till att allemansrätten gäller. Själva grävandet bedömdes inte vara straffbart.
– Äntligen kan oroliga människor överallt i hela Sverige gå ut på sin mosse och demonstrera, sade Pontus Bergendahl, presstalesperson Återställ våtmarker efter domen, som Syre rapporterat om tidigare.
Men både åklagaren och det finskägda torvföretaget Neova överklagade domen.
I ett liknande fall under sommaren 2024 genomförde våtmarksaktivister aktioner på Grimsås mosse i Tranemo kommun. Och denna gång, i juli 2025, dömde Borås tingsrätt att 17 av dem gjort sig skyldiga till brott, bland annat egenmäktigt förfarande, skadegörelse och olaga intrång.
De tre aktivister som dömdes för olaga intrång har överklagat domen. De hänvisar till den friande domen i Jönköpings tingsrätt, men även till ett tredje fall där Återställ våtmarker grävt igen diken på två torvmossar i småländska Sävsjö 2023. Eksjö tingsrätt friade dem, med hänvisning till allemansrätten. Den domen överklagades inte.
Företag eller allemansrätt
Så vad gäller egentligen? Det ska hovrätten avgöra i höst.
Vad som ska prövas är gränsen för olaga intrång, enligt P4 Sjuhärad i Sveriges radio. Demonstrationsfriheten och allemansrätten vägs mot ett företags rätt att bedriva sin verksamhet, säger Axel Holmgren, universitetslektor i straffrätt vid Stockholms universitet till kanalen:
– Om ett företag skulle få bestämma vilka som får tillträde till ett så stort område ger man det här företaget ganska mycket rådighet och makt, och det kan man diskutera om det är rimligt och lämpligt.
För den överklagade domen gällande Flymossen är rättegången inplanerad i Göta hovrätt den 9, 12 och 13 november.
Den överklagade domen från Grimsås mosse kommer att tas upp i Hovrätten i västra Sverige, men datumet för huvudförhandlingen är ännu inte bestämt, skriver hovrätten i mejl till Syre.
Som Syre tidigare har berättat var Återställ våtmarker även under sommaren 2026 på plats och genomförde aktioner på Grimsås mosse.
Torv och klimat
- Torvmarker täcker tre procent av jordens landyta men lagrar dubbelt så mycket kol som alla världens skogar tillsammans. Sverige är ett av världens mest torvtäta länder. Torvmarker utgör 15 procent av landets yta.
- Torvmossen är en våtmark som skapas över lång tid när material från döda växter inte bryts ner i blöta och syrefattiga förhållanden. Mossen binder stora mängder kol och kan fortsätta att bildas om marken förblir blöt.
- Under 1800-talet till mitten av 1900-talet dränerades stora områden för att öka produktion på skogs- och jordbruksmark, med följden att det organiska materialet syresätts och börjar brytas ned.
- Totalt är klimatbelastningen från alla utdikade torvmarker drygt 30 procent av Sveriges totala utsläpp. Dikade torvmarker som återställs binder istället koldioxid.
- Torvtäkter utgör bara en knapp procent av de utdikade markerna.
- Torven som bryts i Sverige används i huvudsak som odlingssubstrat. Odlingstorv har lika stora utsläpp som inrikesflyget.
- Av Sveriges rödlistade arter förekommer över 800 i våtmarker.
