Över en fjärdedel av Sveriges kommuner har krympt under de senaste decennierna och samtidigt minskar antalet personer i arbetsför ålder. Hittills har ekonomin hållits uppe av att fler arbetar, men den utvecklingen kan vara på väg att vända, enligt en ny rapport från Lunds universitet.
77 av Sveriges 290 kommuner får allt färre invånare. I en ny rapport från AgriFood Economics Centre – ett samarbete mellan Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) – definieras kommuner där befolkningen minskat med mer än fem procent mellan 2000 och 2024 som krympande. I dessa kommuner blir befolkningen samtidigt allt äldre, medan antalet unga och personer i arbetsför ålder minskar.
– Det innebär en växande demografisk press på de krympande kommunernas ekonomi och välfärdsuppdrag, säger Eric Rehn, doktor i nationalekonomi och rapportförfattare, i ett pressmeddelande.
Förändringen gäller framför allt de glesaste landsbygdskommunerna, medan storstads- och täta kommuner nästan genomgående växer.
Fler har arbetat
Försörjningsbördan är betydligt större i krympande kommuner, men ekonomin har hittills kunnat upprätthållas eftersom förvärvsgraden ökat. Det innebär att en större andel av dem i arbetsför ålder faktiskt arbetar.
– Det kanske mest intressanta resultatet är att de krympande kommunernas ekonomiska bärkraft hittills inte har försämrats lika snabbt som den demografiska utvecklingen antyder. Men den utvecklingen kan inte fortsätta hur länge som helst. Framöver blir krympandet en större utmaning för kommunernas ekonomi, säger Martin Nordin, docent i nationalekonomi och medförfattare till rapporten.
Arbetskraftinvandring kan underlätta
Rapportförfattarna menar att skattehöjningar inte är lösningen, eftersom de krympande kommunerna redan har en högre kommunalskatt än riksgenomsnittet.
– Alternativa åtgärder är arbetskraftinvandring och ytterligare kompensation inom det kommunala utjämningssystemet, för att kompensera för dessa skillnader, säger Martin Nordin.
Han menar att kommunala strategier inte ensidigt bör fokusera på att vända befolkningsutvecklingen, utan i stället utgå från det kommunerna faktiskt kan påverka – som att anpassa verksamhet, service och ekonomi till en långsiktigt minskande befolkning.
