De delar av de svenska utsläppen som täcks av utsläppshandeln minskade med drygt 4 procent under 2025. Det visar färsk statistik från Naturvårdsverket.
– Det är tydligt att systemet är framgångsrikt, säger Roman Hackl, chef på Utsläppshandelsenheten på Naturvårdsverket, i en kommentar.
Runt 36 procent av Sveriges utsläpp omfattas av ETS1, EU:s handel med utsläppsrätter. Gradvis minskar utsläppsrätterna, vilket gör det dyrare att släppa ut växthusgaser. Bland annat är det tung industri, el- och fjärrvärmeanläggningar och utsläpp från sjö- och flygfart som omfattas av handelsystemet. Totalt minskade utsläppen från den svenska delen av systemet med 4,3 procent i år jämfört med i fjol.
– Sedan utsläppshandeln infördes 2005 har utsläppen som täcks av systemet inom hela EU mer än halverats och vi har kommit en bra bit mot den utsläppsminskning som krävs för att EU ska nå sitt mål till 2030, säger Roman Hackl, chef på utsläppshandelsenheten på Naturvårdsverket i en kommentar.
Stora delar av utsläppsminskningarna under året som gick beror på sådant som väder, oplanerade stopp och lägre efterfrågan. Hur mycket av utsläppsminskningarna beror på effektiviseringar och att företag fasat ut fossila bränslen?
– Den exakta andelen som beror på effektiviseringar och bränslebyten vet vi tyvärr inte, eftersom vår analys av utsläppssiffrorna inte görs på denna detaljnivå, svarar han i ett mejl till Syre.
Minskar i flera sektorer
Störst minskning stod el- och fjärrvärmesektorn för, som minskade utsläppen med drygt åtta procent, vilket motsvarar 320 000 ton utsläpp. Orsaken härleds till att det var relativt varmt förra året, vilket resulterat i mindre behov av förbränning i spets- och reservanläggningar. Men också på att sektorn i stort har minskat sin oljeanvändning. En stor minskning noteras också inom mineralindustrin, en minskning som kopplas till att verksamhet lagts ned samt minskad produktion till följd av en lägre efterfrågan på cement.
Ytterligare en sektor där utsläppen minskat är raffinaderier, det kopplat till planerade och oplanerade stopp. Även sjöfarten har minskat sina utsläpp (5,4 procent) – men där är det svårt att dra några slutsatser, enligt Roman Hackl. Rederierna köper och säljer fartyg över hela världen. Eftersom utsläppen redovisas i det land där rederiet är rapporteringsskyldigt påverkar det den svenska utsläppsstatistiken.
– Det är svårt att urskilja ett tydligt utsläppsmönster eftersom rederiernas fartygsflotta förändras från år till år.
Ökar i pris
Naturvårdsverket skriver också att priset på utsläppsrätter var högre 2025 än 2024. I genomsnitt låg priset på 73 euro per ton 2025, vilket kan jämföras med fjolårets genomsnittspris på 65 euro per ton. Prisökningen beror på att det finns en mindre mängd utsläppsrätter att köpa. Mängden utsläppsrätter inom ETS 1 minskar varje år för att tvinga ned utsläppen över tid.
– För att nå EU:s mål till 2030 minskas den årliga tillförseln av nya utsläppsrätter till systemet i betydligt snabbare takt jämfört med tidigare år. Just nu minskas tillförseln med 88 miljoner utsläppsrätter varje år, säger Roman Hackl.
Den första preliminära statistiken för alla av Sveriges territoriella utsläpp 2025 väntas i juni.
