En miljardärsskatt hjälper inte särskilt långt så länge miljardärerna har möjlighet att gömma pengarna i skatteparadis. Därför borde banker som som upptäcks med att fiffla nationaliseras och de miljardärer som blir påkomna med fusk borde få sina tillgångar beslagtagna, anser Elias Efvergren.
DEBATT. Det pratas om att bidra. Ena sidan säger att vi behöver mer jämlikhet, att de absolut rikaste ska avvara mer åt det allmänna eller att vi till och med ska ha en miljardärsskatt. Den andra sidan säger att det kommer att bli jättedyrt att beskatta miljardärerna och att de kommer lämna landet. Men är det verkligen i denna konflikt som de stora pengarna finns?
Vi tar och djupdyker i några dokument som aldrig var tänkta att se dagens ljus. Tack vare Offshore leaks, Lux leaks, Swiss leaks, Panama papers, Bahamas leaks, Paradise papers och Pandora papers vet vi att det 2016 fanns mellan 24-36 tusen miljarder dolda i skatteparadis. Tack vare Lux leaks vet vi att multinationella företag inte betalar nästan någon skatt i Europa. Vi vet att cirka 75 procent av de största amerikanska företagen på Fortune 500-listan och 98 procent av de brittiska motsvarigheterna gömmer undan pengar i skatteparadis. Enligt Internationella valutafonden IMF är runt 40 procent av alla direkta utlandsinvesteringar artificiella och går igenom så kallade skalbolag utan riktig verksamhet.
Det här låter ju inte bra. Men det är mycket Karibien, USA, IMF och en bit bort från hemmaplan och den svenska skattkistan. Hur ser det ut här hemma?
Ja, i dessa internationella läckor dök även några lokala kändisar upp. Vi har Wallenbergfamiljen som hade tre bolag som avslöjades i Lux leaks. Senare dök det också upp att Investor hade pengar i Jersey och Guernsey (officiellt halvsjälvständiga stater som tar direktiv från City of London, världens nav för olagliga skatteupplägg). Vi har också Christer Gardell med sin fond Cevian som är registrerad på Caymanöarna. Christer har egna bolag på Malta men det är oklart hur mycket pengar det handlar om eftersom allt filtreras via Jersey som inte har offentlig redovisning. När han blir tillfrågad om detta skriver Gardell att han av ”integritetsskäl” inte vill svara på frågor om sin privata ekonomi.
Det är bra med integritet. Ett annat ord som skulle kunna användas i det här fallet är ”skam” eller det något längre ”kan vi inte prata om tennis istället för mina metoder att undvika skatt?”.
Det var några av individerna i den absoluta toppen och vad de har haft för sig. Men sedan har vi också det institutionella ramverket, aktörerna som möjliggör denna effektiva dränering av Sveriges resurser.
I Panama papers kom det fram att Nordea och SEB hjälpt kunder, den tidigare bland annat genom advokatbyrån Mossack fonseca. Via sitt kontor i Luxemburg administrerade Nordea sina offshorestrukturkunder, konton som de illa kvickt stängde ner när läckan briserade.
Bankföreningens VD Hans Lindberg säger så här i relation till läckan:
– Det vi vet är att flera svenska bankers namn har förekommit i Panamadokumenten. Det man ser är att flera banker har påverkats negativt av Panamadokumenten. Det är ju inte bra på något sätt.
Så Lindberg tycker att Panamadokumenten är problematiska för att de framställer bankerna i dålig dager, inte så mycket att bankerna i sig har bedrivit olaglig verksamhet som gjort att de hamnat i dokumenten. Det är absolut ett sätt att se på det.
Sammantaget har vi alltså de rikaste i samhället, i Sverige och världen, som gömmer undan pengar som skulle kunna bekosta så många lärare, förskolepedagoger och sjuksköterskor att det skulle bli ett problem. Vi har också banker som hjälper denna klick av sina rikaste klienter att på ett organiserat sätt tömma statskassan. Det är alltså inte i närheten så ”dyrt” att beskatta företag och rika individer som det är att de smusslar undan pengar i framförallt brittiska semikolonier.
När bidragsfusk sker i liten skala tillsätter vi alla resurser vi har för att jaga folk. När det sker i stor skala kallar vi det kreativ skatteplanering, eventuellt skakar vi lite på huvudet och sedan fortsätter vi skylla samhällets förfall och välfärdens urholkande på till exempel invandrarna.
Eller som Bob Dylan skaldade: ”You steal a little, they put you in jail. You steal a lot, they make you a king.”
För att vända den förödande verklighet som Bob speglar borde banker som upptäcks med att fiffla nationaliseras, (reglera fungerar ju uppenbarligen inte) för att se till att de inte underblåser ekonomisk kriminalitet. För att stävja att de i den absoluta toppen bryter mot de demokratiskt överenskomna skatterna (som är väldigt låga) borde de som blir påkomna med fusk få sina kända tillgångar beslagtagna.
Vi kan börja där.
