Riksdagen klubbade den 13 augusti igenom regeringens förslag om skärpta villkor för anhöriginvandring, med 176 röster mot 171. Oppositionens förslag för att mildra kraven – bland annat genom att korta väntetiden för familjeåterförening – röstades ner.
De nya reglerna anpassar svensk anhöriginvandring till EU:s rättsliga miniminivåer. De nya kraven innebär bland annat att att försörjningskraven för anhöriginvandring höjs och att anknytningspersonen nu ska haft tillstånd att bo i Sverige i minst två år.
Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet lade gemensamma ändringsförslag, bland annat om att korta väntetiden för anhöriginvandring till ett år. Centerpartiets Niels Paarup-Petersen kallade beslutet ”bedrövligt och djupt ovärdigt”, uppger Omni.
”Ett barn ska alltså kunna bli skälet till att en familj som arbetar, försörjer sig och bidrar till Sverige måste lämna landet”, skrev han i en kommentar.
För en familj med en partner och två barn innebär skärpningen ett försörjningskrav på omkring 53 000 kronor i månaden, rapporterar Dagens arena. I dag är motsvarande krav cirka 30 000 kronor. A-kassa och ersättning från subventionerade anställningar ska inte längre kunna räknas som godtagbar inkomst.
Försörjningskravet ska dessutom prövas vid varje förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
Förslaget kritiserades av civilsamhällesorganisationer, däribland Röda korset, som varnar för konsekvenserna för personer som exempelvis blir arbetslösa eller sjuka och då inte klarar kraven.
”Den som har fått skydd behöver stabilitet och trygghet för att kunna lära sig svenska, få ett jobb och bygga ett liv”, skriver generalsekreteraren Ulrika Modéer på Aftonbladets debatt.
