När näringsämnen läcker ut till Östersjön bidrar de till att förvärra övergödningen. Nu visar en ny rapport från Stockholms universitet att läckaget av kväve ökade under perioden 2010-2020. Utvecklingen beskrivs som ”ett stort bakslag”.
Var sjätte år producerar Havs- och vattenmyndigheten en rapport som ger den mest detaljerade lägesbilden vi har om tillståndet i vår havsmiljö. I den senaste rapporten från 2024 konstaterade myndigheten att det fanns indikationer på att tillförseln av kväve hade ökat till Egentliga Östersjön och Öresund under tioårsperioden till och med 2021. Men slutsatsen fick kritik av forskare i Syre som menade att orsaken till att man såg ökade kväveutsläpp låg i att man inte lyckades ta tillräcklig hänsyn till att det varit stora regnvariationer under perioden. Under torrperioder kan kväve ackumuleras i marken, som sedan kan åka ut i havet i stora mängder i samband med regnperioder.
Nu har forskare från Stockholms universitet gått på djupet med frågan och bekräftat att kväveutsläppen faktiskt har ökat under perioden.
– Det är viktigt att uppgifterna om näringstillförsel är tillförlitliga, eftersom de ligger till grund för samhällets arbete mot övergödningen av Östersjön, säger forskaren Benoît Dessirier i ett uttalande.
Ökad användning av mineralgödsel
Analysen, som han är huvudförfattare till, visade en uppåtgående trend i många avrinningsområden, framför allt i de där jordbruket dominerar.
– I en del av dem ökade kvävetillförseln med 5 och i vissa fall till och med 10 kilo kväve per hektar jordbruksmark och år. Då hamnar tillförseln ofta på ungefär samma nivå som runt år 2000, Benoît Dessirier.
Under samma period ökade även användningen av mineralkvävegödsel, enligt officiell statistik, både på länsnivå och i de fyra jordbruksregioner där merparten av växtodlingen finns, skriver Stockholms universitet.
– Metoden vi använde i studien kan inte ange orsakerna till trenderna, men den ökade gödselanvändningen kan mycket väl ha bidragit. En annan förklaring som diskuteras inom forskarvärlden är att mineraliseringen i marken har ökat på grund av högre temperaturer. Båda förklaringarna får indirekt stöd av att nitrit och nitrat ökade mer än totalkvävet, vilket tyder på att andelen organiskt kväve (och ammonium) har minskat, säger Benoît Dessirier.
Utvecklingen beskrivs som ”ett stort bakslag efter de framsteg som gjorts hittills”.
