Syres valenkät – så tycker partierna om nattåg, kärnvapen och turbokycklingar

Bara en månad kvar till den 13 september och val till riksdag, kommun och region. I helgen kom valaffischerna upp och valrörelsen går in i sin mest intensiva fas. Opinionsläget visar på ett övertag för oppositionen, som enligt expertisen är svårintagligt – det krävs en ”rekordspurt” av Tidö, sa Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till Dagens nyheter i förra veckan. En mätning från Demoskop som kom i dag visar dock på en uppgång för Tidö: nu skiljer 3,7 procentenheter mellan blocken, rapporterar Aftonbladet.

– S är kända för att tappa stöd i slutet av valrörelsen samtidigt som regerings­partier ofta ökar och tar tillbaka lite mot slutet av mandatperioden, säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

I dag kan du ta del av partiernas svar på Syre valenkät. Vi valde ut 16 frågeställningar inom områdena miljö och klimat, djurrätt, fred, arbetsliv, jämlikhet, migration, demokrati och integritet. Några av dessa områden förekommer flitigt i valrörelsen och debatten, andra går oftare under radarn. Svaren är i flera fall förutsägbara, i somliga överraskande. Det är väntat att Tidöpartierna står fast vid lagändringar de drivit igenom, men inte sällan sticker Liberalerna ut med en avvikande åsikt, till exempel ifråga om återkallande av permanenta uppehållstillstånd.

Försvaret och övervakning enande faktorer

En enkät har sina begränsningar, den är långt ifrån uttömmande och det finns alltid risk att frågorna tolkas olika. Detta till trots går det att få syn på intressanta mönster. Det finns ett par frågor där samstämmigheten är som störst. Att nattågen ska subventioneras av staten är nästa alla partier helt för. Här sticker dock SD ut, som uppger sig vara ganska mycket emot sådan subventionering. Att mer pengar ska satsas på försvaret ställer sig alla bakom i stor eller ganska stor utsträckning. Fler övervakningskameror är också en fråga där enighet råder över blockgränserna.

Områdena där skiljelinjen är skarp mellan alla Tidöpartier och de samlade oppositionspartierna är få. Att prioritera förnybart framför kärnkraft samlar någorlunda oppositionen, men det största partiet, Socialdemokraterna, är bara delvis med på banan. Hos Tidö är man å sin sida helt enig om att det är kärnkraft som är prio.

Centern trogen sina rötter

I flera frågor är det Centern som drar åt högerblockets håll, i synnerhet när det gäller områden rör ägande och lantbruk. Man vill inte se styrmedel för att minska skogsavverkning eller köttkonsumtion, och man är mindre angelägen att fasa ut turbokycklingar än S, MP och V. I den senare frågan är Tidöpartierna splittrade såtillvida att KD och M i viss utsträckning är för utfasning, Liberalerna helt för medan SD snarare motsätter sig det.

Det är Liberalerna och Sverigedemokraterna som tenderar att spreta medan Moderaterna och Kristdemokraterna oftare håller samma linje i Tidöblocket, till exempel ifråga om lagstadgad kortare arbetstid där man är mer negativ än samarbetspartierna. Däremot ser M och KD mer positivt på att minska ekonomiska klyftor. Sveriges roll som drivande för kärnvapennedrustning i Nato är å andra sidan en fråga där M och KD intar skilda positioner.

När det gäller narkotikapolitiken är det M och S som är mest måna om att behålla nolltolerans snarare än att fokusera på skademinskning, vilket V, MP, L och C i hög grad ställer sig bakom.

Så svarade partierna

Enkätens frågor är utformade som påstående som partierna ombetts gradera på en skala från 1 (helt emot/instämmer inte alls) till 5 (helt för/instämmer helt). Dessa svar redovisas i grafiken nedan.

Så motiverar partierna sina svar

Det har funnits möjlighet att motivera svaren, vilket alla gjort utom Sverigedemokraterna. Nedan listas frågorna följt av varje partis gradering samt motivering till svaret.

1. Reduktionsplikten ska höjas för att minska utsläppen från transportsektorn.

Vänsterpartiet, 4
Vänsterpartiet anser att reduktionsplikten behöver höjas från nuvarande nivå på 10 procent. Men vi vill inte tillbaka till den gamla klimatpolitiken med mycket höga nivåer i reduktionsplikten. Det gynnar vare sig en hållbar eller rättvis klimatpolitik. 

Miljöpartiet, 5
Den främsta orsaken till de ökade utsläppen från vägtrafiken är den kraftigt sänkta reduktionsplikten. För att nå våra klimatmål och minska vårt fossilberoende måste vi blanda in mer hållbara biodrivmedel i tanken. Detta gör vi samtidigt som vi främjar elektrifiering av fordonsflottan och inrättar en grön återbäring för att kompensera för ökade drivmedelskostnader på ett rättvist sätt.

Socialdemokraterna, 3
Man måste ha råd att köra bil i hela Sverige. EU:s nya system kommer påverka priserna oavsett regering – därför vill vi se ett Sverigebränsle där staten handlar upp biodrivmedel på långa kontrakt för att pressa priserna, öka inblandningen av svenskproducerat biodrivmedel och därmed minskat beroende av fossila bränslen.

Centerpartiet, 2
Vi fokuserar på att öka produktionen av svenska biodrivmedel och ställa krav på försäljningen av rena biodrivmedel, istället för att ensidigt höja reduktionsplikten. Vårt mål är att sänka både priser och utsläpp genom en bredare strategi.

Liberalerna, 2
En höjd reduktionsplikt för vanliga är inte rätt väg att gå. Klimatomställningen i transportsektorn bör i stället drivas genom elektrifiering av fordonsflottan, utbyggd laddinfrastruktur och teknikutveckling som gör det enklare att välja eldrivet i vardagen.

Kristdemokraterna, 1
Vi vill se en klimatomställning som inte lägger på ytterligare bördor på hushåll och företag. Regeringens sänkning av reduktionsplikten har sänkt kostnaderna för transporter och skapat mer förutsägbara villkor för näringslivet. Vi anser att reduktionsplikten bör ligga kvar på EU:s miniminivå.

Moderaterna, 1
Sverige ska hålla ihop och alla ska ha råd att transportera sig. En höjd reduktionsplikt driver upp bränslepriserna, vilket drabbar framför allt dem som är beroende av bilen för att ta sig till jobbet.

Sverigedemokraterna, 1
–

2. Staten bör prioritera utbyggnad av förnybar energi framför ny kärnkraft.

Vänsterpartiet, 5
Regeringens planer på ny kärnkraft är dyra och riskerar att tränga undan investeringar i förnybara energikällor, som faktiskt kommer göra din el billigare. Det snabbaste sättet att bygga ut Sveriges elproduktion och säkra rimliga elpriser är genom en kraftig utbyggnad av land- och havsbaserad vindkraft i hela landet.

Miljöpartiet, 5
För oss är detta en väldigt tydlig prioritering av klimatskäl, ekonomiska skäl och säkerhetsskäl. Ny kärnkraft fördröjer klimatomställningen och ökar de totala utsläppen genom att tränga undan investeringar i förnybar elproduktion som kan komma på plats mycket snabbare och billigare. För att klara klimatmålen, bryta vårt fossilberoende och säkra låga elpriser måste vi satsa på en snabb utbyggnad av förnybart, i kombination med energieffektivisering och grön baskraft som stabiliserar systemet när vinden inte blåser och solen inte skiner.

Socialdemokraterna, 3
Vi behöver mer energi från samtliga fossilfria energislag. Innan ny kärnkraft kan vara på plats är det främst i form av vindkraft, på land och till havs. Det är viktigt om vi ska klara elektrifiering, tillväxt och jobb. Energipolitiken behöver långsiktighet och vi vill se en bred energiöverenskommelse som omfattar alla fossilfria kraftslag och som håller över mandatperioder.

Centerpartiet, 5
Vi vill att utbyggnaden fokuserar på de kraftslag som är billigast och går snabbast att bygga, vilket idag är vind- och solkraft samt att öka effekten i befintlig produktion. Vi är inte emot ny kärnkraft, men att spendera hundratals miljarder av skattebetalarnas pengar för att få den byggd är direkt oansvarigt.

Liberalerna, 1
Sverige behöver mer fossilfri el för att klara elektrifieringen och nå klimatmålen samt stärka konkurrenskraften. Kärnkraften är avgörande för ett stabilt och tryggt elsystem eftersom den levererar planerbar el oavsett väder och tid på dygnet. Därför behöver ny kärnkraft byggas ut i Sverige. Utan mer kärnkraft riskerar vi effektbrist och ett mer sårbart elsystem. Förnybar energi är viktig, men kan inte ensam bära hela energiförsörjningen. Liberalerna vill därför se ny kärnkraft som en central del av ett fossilfritt och robust elsystem.

Kristdemokraterna, 1
Sverige ska ha ett robust energisystem som klarar industrins behov, stärker hushållens trygghet och säkrar kommande generationers välfärd – i hela landet. Vårt energisystem behöver mer planerbar elproduktion. För att säkra framtidens elförsörjning behöver vi i första hand möjliggöra fler investeringar i ny kärnkraft och annan baskraft. Väderberoende kraftslag kan tillkomma som komplement där det är lämpligt och stärker energisystemet i sin helhet.

Moderaterna, 1
Ett fungerande fossilfritt kraftsystem som kan leverera el där den behövs när den behövs är det viktigaste. För att lyckas med det krävs kärnkraft. Kärnkraft är även ett naturligt val ur miljöhänsyn då det har låg miljöpåverkan, lägst utsläpp och tar minst markyta i anspråk per producerad kWh av alla kraftslag.

Sverigedemokraterna, 1
–

3. Staten bör subventionera nattågstrafik.

Vänsterpartiet, 5
Staten behöver ta ett ökat ansvar för att säkerställa ett hållbart resande, samtidigt som vi binder samman landet.

Miljöpartiet, 5
Nattågstrafiken är en grundläggande samhällsservice som ska upprätthållas och utvecklas. Där den kan ske på kommersiella grunder är detta välkommet, men staten ska säkerställa ett utbud av nattågstrafik.

Socialdemokraterna, 5
Nattågen är avgörande för såväl resenärer och näringsliv som beredskapen.

Centerpartiet, 5
Vi vill att staten säkerställer nattågstrafiken genom att låta Trafikverket upphandla viktiga sträckor. Nattågen är en oersättlig länk för att hålla ihop hela vårt land.

Liberalerna, 4
Liberalerna ser behovet av nattågstrafik i hela Sverige och att trafiken knyts samman med nattågen på kontinenten. Liberalerna har medverkat till att regeringen beslutat att ge Trafikverket i uppdrag att analysera efterfrågan på nattågstrafik, bedöma vilka linjer som kan behöva subventioneras och se hur statligt stöd och finansiering av själva tågsätten bör utformas.

Kristdemokraterna, 5
Kristdemokraterna har i regeringsställning ökat anslagen till den upphandlade nattågstrafiken. Vi vill som nästa steg införa ett långsiktigt statligt anslag för nattågstrafik. Syftet är att säkerställa ett Sverige som håller ihop.

Moderaterna, 5
Sveriges stora avstånd och relativt lilla befolkning gör det svårt för kommersiella aktörer att få lönsamhet på många linjer. Staten behöver vara redo att säkerställa möjligheten till resande och kritiska transporter inom riket.

Sverigedemokraterna, 2
–

4. Det behövs styrmedel för att minska avverkningsnivåerna i skogen. 

Vänsterpartiet, 5
Skogens betydelse för klimatet och den biologiska mångfalden måste stärkas. Vi vill införa stöd och styrmedel för en mer hållbar skogsproduktion och skydd av värdefulla skogar.

Miljöpartiet, 5
Ja, minskade avverkningsnivåer är centralt för att maximera skogarnas klimatnytta och öka kolsänkan i skog och mark. För att uppnå detta krävs olika typer av styrmedel. Konkret handlar det om behovet av ökade omloppstider inom skogsbruket, en ökad andel skogsråvara som används till produkter med lång livslängd, mer skydd av skog och mer återvätning av dikade torvmarker.

Socialdemokraterna, 4
De som vill bevara skog för kolinlagring eller att skydda biologisk mångfald ska kunna få ersättning för det.

Centerpartiet, 1
Tvärtom, vi vill se en politik som ökar den hållbara tillväxten och användningen av skogen för att stärka bioekonomin. Vi värnar skogsägarens ägande- och brukanderätt och anser att skydd av skog främst ska vara frivilligt och ske mot full ersättning.

Liberalerna, 3
Skogen är central för klimatet, ekonomin och svensk konkurrenskraft, men den är också många människors egendom och livsverk. Liberalerna värnar skogsägarnas rätt att bruka sin skog under långsiktiga och förutsägbara villkor. Om samhället vill begränsa brukandet för att nå miljö- eller klimatmål ska markägaren få rimlig ersättning. Fokus bör ligga på hållbart brukande och stark äganderätt, inte på generella åtgärder för att minska avverkningen.

Kristdemokraterna, 1
Det är genom att bruka skogen som vi kan nå optimal klimatnytta. Idag har vi ungefär dubbelt så mycket skog som för hundra år sedan trots all avverkning. Detta är ett resultat av ett mycket gott förvaltande.

Moderaterna, 1
Ett aktivt och hållbart skogsbruk är avgörande för klimatet. Växande skogar som brukas aktivt binder mer kol än skogar som lämnas för fäfot. Skogsprodukter ersätter fossila alternativ i byggmaterial och bränslen. Skogsägarna ska ha stor frihet att bruka sin skog på egen hand.

Sverigedemokraterna, 1
–

5. Politiska satsningar behövs för att minska köttkonsumtionen.

Vänsterpartiet, 5
Vi vill införa målsättning om sänkt köttkonsumtion samt främja att ökad andel av det kött vi konsumerar är svenskt. Vi vill även ta bort klimatskadliga subventioner inom animalieindustrin och öka stöd för produktion och förädling av växtbaserade livsmedel.

Miljöpartiet, 5
Ja, Miljöpartiet vill se en minskad och mer medveten konsumtion av animaliska livsmedel, som grundas på en kunskap om god djurhållning inom en i övrigt hållbar och robust produktion. Vi vill bl.a. införa en antibiotikaskatt på importerat kött från djur som rutinmässigt har behandlats med antibiotika, öka andelen ekologisk konsumtion och produktion, och vi vill att klimatsmart mat ska vara norm i offentlig sektor. Klimatsmart mat innebär framför allt en ökad andel växtbaserad mat, och fler vegodagar på menyn, men också animaliska livsmedel som kommer från djur som betar gräs och inte föds upp på sådant som vi människor kan äta. Vi behöver också jobba på EU-nivå, genom att bl.a. höja kraven i EU:s djurvälfärdslagstiftning, stimulera ekologiska produktionsmetoder och utreda ekonomiska incitament för att minska köttkonsumtionens klimatpåverkan i hela EU.

Socialdemokraterna, 3
Vi vill driva på för en EU-politik som stödjer utvecklingen och uppmuntra lantbrukare att kombinera djurhållning med odling av proteingrödor. Dessutom ser vi förädlingen som ett viktigt verktyg för att öka odlingsvolymerna, med forskning och utveckling i fokus.

Centerpartiet, 2
Vi tror på konsumenternas valfrihet och vill se mer svensk mat på borden, inte att politiker pekar ut vad folk ska äta. Vårt fokus ligger på att stärka svensk livsmedelsproduktion och öka vår självförsörjning. Samtidigt vill vi se klimatdeklaration på livsmedel så att konsumenter kan fatta informerade beslut.

Liberalerna, 1
Konsumtionsval ska i första hand styras av kunskap och medvetenhet, inte politiska pekpinnar. För att minska klimatpåverkan behöver vi arbeta med hela livsmedelskedjan och stärka hållbar produktion, snarare än att rikta politiska mål mot enskilda livsmedel. Svenskt kött har ofta god klimat- och miljöprestanda och produceras med höga krav på djurvälfärd. Politiken bör därför fokusera på att stärka hållbar livsmedelsproduktion och innovation, inte styra konsumtionen i detalj.

Kristdemokraterna, 1
Politiken ska inte styra vad människor väljer att äta. Däremot ser vi vikten av att öka den svenska matproduktionen och minska behovet av import från länder med lägre krav på miljö och djurvälfärd

Moderaterna, 1
Vi motsätter oss att politiker ska styra vad människor äter. Sverige har ett av världens starkaste djurskydd och svenskt jordbruk ligger i framkant när det kommer till miljö- och klimathänsyn. Vi fokuserar på att stärka jordbrukets konkurrenskraft och öka livsmedelsproduktionen – inte på att begränsa konsumenternas val genom politiska styrmedel.

Sverigedemokraterna, 1
–

6. Snabbväxande så kallade turbokycklingar ska fasas ut. 

Vänsterpartiet, 5
Vänsterpartiet anser att det är oacceptabelt att missförhållandena i svensk kycklingindustri har fått fortgå utan åtgärder. Problemen handlar inte enbart om enskilda anläggningar, utan de är strukturella.

Miljöpartiet, 5
Uppfödningen av så kallade turbokycklingar är ett av de mest akuta djurskyddsproblemen i Sverige. Det här måste få ett slut. Miljöpartiet vill sätta stopp för turbokycklingar inom svensk livsmedelsproduktion, och se till så att branschen ställer om till långsamväxande raser.

Socialdemokraterna, 4
Vi ser allvarligt på det som har framkommit om djurvälfärdsproblem kopplade till de här snabbväxande kycklinghybriderna, inte minst vad gäller avelsdjuren. Vår linje är att driva på för förändring, men göra det stegvis och på ett sätt som fungerar i praktiken så att vi inte riskerar att produktionen flyttar utomlands. Vi vill titta närmare på hur det fungerat på de platser i till exempel Norge där man fasat ut de snabbväxande arterna genom gradvis förändring. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att djurskydd inte bara handlar om vilka regler vi har, utan om att de också följs i praktiken. Vi vill därför se ökade satsningar på djurskyddskontroller för att upptäcka fusk och fel.

Centerpartiet, 3
Vi värnar svensk djurskyddslagstiftning och är måna om att alla djur som föds upp har det bra och är friska oavsett ras. En omställning till långsamväxande kycklingraser drivs bäst av konsumenterna genom aktiva val snarare än av politiska förbud. Att Sverige har en konkurrenskraftig kycklinguppfödning är i grunden positivt både för klimatet och vår nationella självförsörjning.

Liberalerna, 5
Djurskyddet behöver stärkas och snabbväxande så kallade turbokycklingar bör fasas ut ur svensk produktion. De innebär tydliga djurvälfärdsproblem och det är rimligt att ställa högre krav på hur djur får födas upp. Samtidigt bör branschen ta ett större eget ansvar för omställningen, vilket också skett i andra länder där utvecklingen drivits fram genom tydliga förväntningar och branschens egna åtaganden.

Kristdemokraterna, 3
Vi tror inte på lagstiftning här utan ser att det är marknaden som kommer att förändras i rätt riktning eftersom konsumenterna i allt större utsträckning väljer bort denna typ av livsmedel.

Moderaterna, 3
Vi moderater värnar ett gott djurskydd. Det gäller även i kycklinguppfödningen. Samtidigt anser vi att politiken bör undvika att reglera enskilda avelsraser och i stället säkerställa att de generella kraven efterlevs. Sverige har redan ett av världens starkaste djurskydd. Fokus måste ligga på att höja djurskyddsstandarden i hela EU.

Sverigedemokraterna, 2
–

7. Sverige ska satsa mer pengar på försvaret än man gör i dag.

Vänsterpartiet, 4
Vänsterpartiet ser ett behov av att stärka totalförsvaret, och vi ställer oss bakom de ekonomiska förstärkningar av försvaret som partierna gemensamt kommit överens om. Däremot har vi inga satsningar på försvaret utöver vad som idag är planerat. Ett fungerande totalförsvar kräver också stora satsningar på välfärden, en bättre fungerande sjukvård, infrastruktur, energiförsörjning och andra samhällsviktiga verksamheter.

Miljöpartiet, 5
Miljöpartiet står bakom de senaste årens överenskommelser om att anslagen till försvaret ska öka under kommande år. Med tanke på det allvarliga säkerhetspolitiska läge som Europa befinner sig i är det nödvändigt att Sverige stärker såväl det civila som militära försvaret.

Socialdemokraterna, 5
Vi står bakom försvarsöverenskommelsen och omvärldsläget har gjort det tydligt att vi kommer behöva satsa mer på att stärka det svenska försvaret.

Centerpartiet, 5
Vi har länge varit drivande för att höja försvarsanslagen och för att nå upp till Natos mål. Ett starkt försvar är avgörande för Sveriges säkerhet.

Liberalerna, 5
För att möta det ryska hotet behöver Sverige stärka totalförsvaret inom ramen för Nato. Höjningen till 5 procent av BNP ska genomföras, och Liberalerna är beredda att gå längre om det krävs för att värna vår frihet och vårt oberoende. För ett avskräckande försvar som förhindrar angrepp innan de sker krävs investeringar i materiel, teknik och personal.

Kristdemokraterna, 5
Sverige genomgår den största upprustningen sedan andra världskriget. Sedan 2022 har regeringen mer än fördubblat försvarsbudgeten vilket motsvarar en ökning på 100 miljarder och ca 133 procent, till dagens 2,8% av BNP. Kristdemokraterna stödjer en fortsatt och intensifierad upprustning. Fram tom år 2030 ska vi lägga 3,5 procent på militära utgifter respektive 1,5 procent till försvarsrelaterade utgifter. Det är en förutsättning för att Sverige ska stå redo att möta en alltmer oförutsägbar och osäker omvärldsutveckling.

Moderaterna, 5
För att Sverige fortsatt ska vara tryggt och kunna möta hoten från omvärlden har vi har gjort en total omläggning av vår försvarspolitik med historiskt stora satsningar. I budgetpropositionen för 2026 beräknas försvarsutgifterna motsvara 2,8 procent av BNP och regeringen avser att ta de ytterligare steg som krävs för att nå 3,5 procent till 2030. Upprustningen har skett i samförstånd med samtliga av riksdagens partier.

Sverigedemokraterna, 4
–

8. Sverige ska vara en pådrivande kraft för kärnvapennedrustning inom Nato.

Vänsterpartiet, 5
Kärnvapen är ett fruktansvärt massförstörelsevapen. Sverige ska aldrig vara med och planera, förbereda eller öva på att använda kärnvapen. Sverige bör ta alla tillfällen inom Nato att markera mot användningen av kärnvapen. Vi vill se en lag som förbjuder införsel, lagring och transitering av kärnvapen på svenskt territorium i både freds- och krigstid och vi tycker att Sverige omgående ska signera FN:s konvention om förbud mot kärnvapen.

Miljöpartiet, 5
Vi tolkar påståendet som att Sverige som medlem i Nato ska verka för att världen återgår till ömsesidig nedrustning och icke-spridning såväl inom som utom Nato. Det står vi helt bakom. Samtidigt måste vi vara realistiska: så länge som Ryssland besitter kärnvapen och hotar med att använda dem finns en funktion i Natos avskräckning. Även Kina utvecklar sin arsenal. Därför krävs en dubbelspårig strategi: upprätthålla trovärdig avskräckning kombinerat med riskminskning i nuläget, samtidigt verka för återgång till ömsesidig nedrustning som enda hållbara väg till ökad säkerhet. Målet är att genom en kombination av trovärdigt försvar, aktiv riskreduktion och målmedveten nedrustningsdiplomati skapa en situation där kärnvapen inte längre utgör ett verkligt alternativ.

Socialdemokraterna, 4
Vårt mål är en värld utan kärnvapen. Få utrikes- och säkerhetspolitiska uppgifter är mer angelägna än att verka för en fullständig avveckling av massförstörelsevapen, såväl biologiska, kemiska som nukleära. Nedrustning och icke-spridning är en central utrikes- och säkerhetspolitisk prioritering för Socialdemokraterna. Sverige har en lång tradition av att vara i framkant och leda arbetet för nedrustning internationellt. Det kommer vi att fortsätta med även som Natomedlem, bland annat tillsammans med Tyskland och Norge. Som medlem i Nato ställer sig Sverige bakom Natos hela politik inklusive försvar som bygger på en kombination av militära förmågor där kärnvapenavskräckning för att bevara fred utgör en del. Kärnvapenkapaciteten betraktas primärt som ett politiskt vapen och står i högre grad än konventionella förmågor under politisk kontroll även i tider av kris och krig.

Centerpartiet, 4
Vår prioritet har varit att säkra Sveriges medlemskap i Nato för att stärka vår säkerhet. Som medlem kommer vi verka för nedrustning och icke-spridning i enlighet med internationella avtal, men ensidig nedrustning är inte i Sveriges intresse.

Liberalerna, 3
Liberalerna stödjer på sikt ambitionen om en värld med färre kärnvapen och att internationella avtal kan bidra till nedrustning och minskad spridning. Men kärnvapennedrustning måste ske ömsesidigt och utifrån det säkerhetspolitiska läget. Så länge auktoritära stater som Ryssland har kärnvapen och använder kärnvapenhot som ett verktyg mot demokratiska länder är Natos kärnvapenavskräckning nödvändig för att skydda Sverige och våra allierade. Sverige ska därför inte driva på för ensidiga begränsningar som riskerar att försvaga Natos avskräckningsförmåga.

Kristdemokraterna, 1
Ingen vill ha kärnvapen, men likväl är det en realitet som man måste förhålla sig till. Så länge ondsinta stater har kärnvapen så måste även ha demokratier i väst ha det. Natos kärnvapenparaply är en central del av alliansens strategiska avskräckning och höjer tröskeln för angrepp.

Moderaterna, 4
Vi stödjer att Sverige fortsatt ska vara en engagerad och konstruktiv kraft för rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning. Det gäller olika fora där Sverige länge har verkat men nu också som en fullvärdig medlem i Nato. Vi värnar icke-spridningsfördraget (NPT), driver Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning och är även engagerade i initiativet för reducering av risker för kärnvapenkonflikt.

Sverigedemokraterna, 2
–

9. Den ordinarie heltidsarbetstiden bör kortas.

Vänsterpartiet, 5
Alla ska hinna återhämta sig efter jobbet och ha tid för det som får livet att fungera. Det handlar om att orka hjälpa barnen med läxorna, hinna laga middag i lugn och ro, kunna följa med på träningar eller ta en promenad för att rensa huvudet. Det är över 50 år sedan arbetstiden sänktes senast och idag ser arbetslivet helt annorlunda ut än vad det gjorde då. Vi vill ha en hållbar arbetsmarknad där människor orkar jobba till pensionsåldern utan att slitas ut i förtid.

Miljöpartiet, 5
Arbetstiden har inte sänkts sedan 1970-talet, trots en snabb och stor ökning i produktivitet. Det är därför dags att sänka normalarbetstiden och ge människor mer frihet över sin egen tid. Både Norge och Danmark har sänkt arbetstiden på ett lyckosamt sätt, vilket även vi i Sverige kan göra. Vi vill se en sänkning till 35 timmar per vecka i ett första steg mot visionen om fyradagarsvecka.

Socialdemokraterna, 3
I Sverige arbetar vi mycket och många kämpar med att få vardagen att gå ihop och orka ett helt yrkesliv. Arbetstiden behöver kortas, och frågan om arbetstidsförkortning bör i första hand lösas av parterna på arbetsmarknaden.

Centerpartiet, 2
Vår politik fokuserar på att skapa fler jobb och större flexibilitet för både anställda och företagare. Vi tror inte på en generell arbetstidsförkortning, beslut om arbetstid bör i stället fattas av arbetsmarknadens parter inom ramen för kollektivavtalen.

Liberalerna, 4
Liberalerna värnar partsmodellen, där fack och arbetsgivare kommer överens om arbetstid. Vi föreslår istället reformer som träffsäkert minskar arbetstiden för de som behöver det allra mest och bidra till att vardagen går bättre ihop: rätt till två dagar betald ledighet vid skolrelaterade tillfällen, och upp till 50 VAF-dagar, för vård av äldre förälder, för den som tar hand om sin äldre förälder.

Kristdemokraterna, 2
Kristdemokraterna är inte för en allmän arbetstidsförkortning men har ingenting emot att arbetsmarknadens parter i sina kollektivavtal förkortar arbetstiden för anställda inom sitt avtalsområde.

Moderaterna, 2
Vi motsätter oss lagstiftad arbetstidsförkortning, inte kortare arbetstid i sig. Frågor om arbetstid ska hanteras inom den svenska modellen, av arbetsgivare och fack. Där finns bättre förutsättningar att ta hänsyn till olika branschers behov och verksamheters förutsättningar. Inom vården finns exempelvis redan i dag möjligheter att anpassa arbetstiden genom förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Sverigedemokraterna, 3
–

10. Hårdare krav ska ställas på dem som söker bidrag som ekonomiskt bistånd.

Vänsterpartiet, 1
Hårdare krav på dem som söker bidrag som ekonomiskt bistånd skulle slå mot människor som redan är i en väldigt utsatt situation. Många som behöver stöd har hinder som sjukdom, arbetslöshet eller psykisk ohälsa, och fler krav hjälper dem inte närmare jobb. Ekonomiskt bistånd är samhällets yttersta skyddsnät och ska finnas där när inget annat gör det.

Miljöpartiet, 1
Mottagandet av ekonomiskt bistånd ligger på historiskt låga nivåer. Ekonomiskt bistånd är välfärdssystemens yttersta skyddsnät. Det ska träda in när andra system inte räcker. Problemet i dag är alltså inte att allt fler är bidragsberoende, problemet är att allt fler människor lever i fattigdom – 729 000 enligt SCB. Tidö-regeringen vill ändra flera lagar så att det ska bli svårare att få ekonomiskt bistånd och straffa människor och familjer som fått ekonomiskt bistånd men som gjort administrativa fel, oavsett om det är medvetna eller omedvetna misstag. Tidö-regeringen vill också att personer ska kunna stängas av från bland annat ekonomiskt bistånd, och därmed stå helt utan skyddsnät och pressas in i fattigdom. Miljöpartiet är emot samtliga fattigdomsreformer som Tidö-regeringen driver.

Socialdemokraterna, 4
Vi anser att en aktivitetsplikt ska införas som krav för försörjningsstöd. En aktivitetsplikt innebär både en skyldighet för den enskilde att på heltid delta i insatser och aktiviteter och också motsvarande skyldighet för kommuner att ställa upp med den typen av aktiviteter. Behov och förmåga – rätt och plikt. Så bygger vi den svenska välfärden starkare.

Centerpartiet, 4
Vår grundprincip är att fler ska gå från bidrag till jobb. Vi vill se en tydlig arbetslinje där de som kan arbeta får stöd att komma i arbete, snarare än att fastna i bidragsberoende.

Liberalerna, 4
Det ska alltid löna sig att arbeta, utbilda sig och ta ansvar för sig själv. Liberalerna står bakom ett moderniserat bidragssystem som stärker drivkrafterna till egen försörjning och motverkar utanförskap, så att fler barn kan få se sina föräldrar gå till jobbet.

Kristdemokraterna, 5
Kristdemokraterna menar att aktivitetskravet i försörjningsstödet är utmärkt. Utgångspunkten måste vara att hjälpa människor in i, eller tillbaka till sysselsättning. Vår utgångspunkt är att ingen passivt ska behöva ta emot bidrag utan motprestation. Rimliga krav på motprestation stärker den enskildes självkänsla och delaktighet i samhället.

Moderaterna, 5
Den moderatledda regeringen genomför nu den största bidragsreformen i modern tid. Den som har arbetsförmåga och ekonomiskt bistånd ska delta i aktiviteter för att komma närmare arbetsmarknaden. Aktiviteterna kan exempelvis vara språkstudier eller praktik och anpassas efter deltagarens arbetsförmåga.

Sverigedemokraterna, 5
–

11. Det är viktigt att minska ekonomiska klyftor i samhället.

Vänsterpartiet, 5
De ekonomiska klyftorna sliter isär samhället. Många hushåll är hårt pressade. Stora klyftor är också dåligt för den ekonomiska utvecklingen.

Miljöpartiet, 5
Jämlikhet handlar om att alla ska ha samma möjligheter och rättigheter att forma sitt liv. När barns framtid avgörs av familjens ekonomi, bostadsort eller föräldrars kunskap om systemet blir samhället inte rättvist. Miljöpartiet vill att välfärden ska jämna ut skillnader och ge människor bättre livschanser.

Socialdemokraterna, 5
Sverige har under längre tid glidit isär och den ekonomiska ojämlikheten har ökat. För att alla ska ha bättre förutsättningar att leva ett gott liv krävs minskade ekonomiska klyftor och att vanligt folk får mer pengar i plånboken.

Centerpartiet, 4
Det är viktigt att minska klyftorna, och det gör vi bäst genom att skapa fler jobb och möjligheter till företagande i hela landet. Vi vill att alla ska ha chansen att bygga sin egen framtid och trygghet.

Liberalerna, 2
Liberalerna vill bekämpa fattigdom, inte rikedom. Därför vill vi att det lönar sig bättre att utbilda sig och ta ansvar. Vi vill kraftigt sänka den statliga inkomstskatten på högre inkomster, med målet att halvera den. Vi vill också fortsätta med breda skattesänkningar för dig som arbetar eller har arbetat.

Kristdemokraterna, 4
Kristdemokraternas uppgift är inte att bekämpa rikedom utan fattigdom. Vi menar att sänkta skatter på arbete, aktivitetskrav i försörjningsstödet och bidragstak, ökar incitamenten att arbeta samt långsiktigt minskar bidragsberoende, segregation och utanförskap. Det är det enda långsiktigt hållbara sättet att minska klyftorna i samhället.

Moderaterna, 4
Moderaterna vill att varje hårt arbetande människa ska få det bättre. Om klyftorna minskar till följd av att de sämst ställda får det bättre är det positivt. Marknadsekonomin har bevisat att den gör livet bättre för alla inkomstgrupper över tid.

Sverigedemokraterna, 3
–

12. Paragrafen om särskilt ömmande omständigheter ska återinföras i migrationslagstiftningen.

Vänsterpartiet, 5
Vi vill återinföra möjligheten till uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter eftersom vi anser att dagens migrationslagstiftning är för restriktiv och inte tar tillräcklig hänsyn till människors individuella situationer. Vi ser bestämmelsen som en viktig humanitär ventil som kan förhindra orimliga utvisningar, stoppa familjesplittringar och skydda unga från att förlora sin trygghet när de fyller 18 år. På så sätt vill vi skapa en mer rättssäker och human migrationspolitik.

Miljöpartiet, 5
Miljöpartiet la så sent som i våras fram ett förslag till riksdagen om att “särskilt ömmande omständigheter”, som regeringen tog bort 2023, bör återinföras. Det är inte bara vi som tycker det, en majoritet av väljarna vill att särskilt ömmande omständigheter införs på nytt. Det är en viktig ventil som skulle möjliggöra uppehållstillstånd för personer som har en stark anknytning till Sverige, får stanna. Miljöpartiet var med och införde “särskilt ömmande omständigheter” 2014, och var starkt kritisk till att regeringen tog bort den ventilen 2023. Redan då varnade vi och många andra för att det skulle få orimliga konsekvenser för inte minst barn och unga, vilket ser nu i och med de orättvisa tonårsutvisningana.

Socialdemokraterna, 1
Vi är emot att återgå till en tidigare mer liberal migrationspolitik. Vi är för att synnerliga skäl behålls och att den anpassas för att förhindra s.k. tonårsutvisningar.

Centerpartiet, 5
Vi anser att det behövs en ventil i migrationslagstiftningen för att undvika utvisning av personer som har växt upp och har sin familj och sitt liv här. Att återinföra en skrivning om särskilt ömmande omständigheter är en human och nödvändig åtgärd.

Liberalerna, 2
Sverige behöver ha en stram migrationspolitik under överskådlig framtid för att förbättra integrationen och bekämpa utanförskap. Därför vill vi inte återinföra den bredare grunden ”särskilt ömmande omständigheter”, som bidrog till att Sverige hade en mer generös migrationspolitik än många andra länder. Samtidigt måste lagen kunna hantera orimliga situationer. Liberalerna har därför drivit igenom en lösning för att stoppa tonårsutvisningarna, så att unga inte riskerar utvisning enbart för att de fyller 18 år. Vi vill också införa en etableringsventil, där personer som arbetar, gör rätt för sig och har etablerat sig i Sverige ska kunna få stanna. En stram migrationspolitik måste kombineras med rimlighet och respekt för människors ansträngningar.

Kristdemokraterna, 1
Särskilt ömmande omständigheter var en bred bestämmelse som innebar ett generösare regelverk och inte var förenlig med målet om en stram migrationspolitik. Den ventil som ges genom synnerliga skäl är tillräcklig för att hantera de behov på undantag som är relevanta.

Moderaterna, 2
För att vi ska kunna lyckas med integrationen behöver vi ha en minimal asylinvandring under överskådlig tid. Samtidigt finns det fall där människor faller mellan stolarna och där det kan finnas skäl för en ventil för humanitära skäl.

Sverigedemokraterna, 1
–

13. Permanenta uppehållstillstånd ska kunna återkallas.

Vänsterpartiet, 1
Permanenta uppehållstillstånd (PUT) ska vara ett långsiktigt löfte från staten till den som fått skydd i Sverige. Att ifrågasätta dem i efterhand underminerar rättssäkerheten och förtroendet för myndigheter. PUT som huvudregel ger bäst förutsättningar för snabb etablering och ett sammanhållet samhälle. Tillfälliga tillstånd skapar otrygghet, försvårar integration och leder till tonårsutvisningar.

Miljöpartiet, 1
För Miljöpartiet är det oacceptabelt att retroaktivt återkalla redan beviljade permanenta uppehållstillstånd och vi kommer fortsatt driva att Sverige återgår till en ordning där permanenta uppehållstillstånd utgör huvudregel. Människor ska kunna lita på de beslut de har fått och fortsätta bygga sina liv i Sverige. Att återkalla permanenta uppehållstillstånd skulle drabba otroligt många människor väldigt hårt, det skulle försämra möjligheterna till integration och etablering och strider mot svensk rättstradition och Europakonventionen.

Socialdemokraterna, 2
Vi motsätter oss att permanenta uppehållstillstånd som redan utfärdats kan återkallas. Undantag ska dock finnas för de som begått grova brott eller för de som genom falska uppgifter eller till exempel genom hot eller mutor fått det permanenta uppehållstillståndet.

Centerpartiet, 2
Vi anser att det finns situationer där detta kan vara aktuellt, till exempel om man utgör ett hot mot rikets säkerhet, men det måste ske med mycket hög rättssäkerhet. Ett permanent uppehållstillstånd ska vara tryggt och förutsägbart.

Liberalerna, 1
Människor som fått permanenta uppehållstillstånd och byggt sina liv här ska kunna lita på att det beslutet gäller. Det är också viktigt att personer med uppehållstillstånd ges förutsättningar och väljer att bli medborgare. Liberalerna står bakom en stram migrationspolitik med tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel framåt, men vill inte riva upp redan givna permanenta uppehållstillstånd.

Kristdemokraterna, 4
För KD är det självklart att de som bott länge i vårt land ges realistiska möjligheter att omvandla PUT till medborgarskap. Grunden för att få vara kvar i Sverige på lång sikt ska vara att bli medborgare och fullt ut bli en del av vår samhällsgemenskap.

Moderaterna, 5
Det går redan att återkalla permanenta uppehållstillstånd, till exempel vid brott med straff strängare än böter. Det regeringen nu ser över är om de befintliga permanenta uppehållstillstånden kan ersättas med ett medborgarskap eller ett tillfälligt uppehållstillstånd. För Moderaterna är det viktigt att de som anstränger sig och gör rätt för sig ska få möjlighet att bli svenska medborgare. Samtidigt som de som begår brott eller på andra sätt missköter sig ska utvisas.

Sverigedemokraterna, 5
–

14. Grundlagen bör ändras så att regeringen får utökad makt att stifta lagar vid kriser i fredstid.

Vänsterpartiet, 5
Vi står bakom regeringens förslag om att regeringen i vissa exceptionella fall ska få normgivningskompetens utan föregående beslut om bemyndigande i lag av riksdagen. För att stärka kvaliteten på eventuell lagstiftning som regeringen beslutar med den extraordinära möjligheten anser vi att Lagrådets roll bör stärkas genom att vid denna typ av ärenden t.ex. få i uppgift att granska att lagen uppfyller grundlagens krav på proportionalitet, nödvändighet och godtagbarhet i ett demokratiskt samhälle.

Miljöpartiet, 3
Den konstitutionella beredskapen i Sverige för allvarliga fredstida kriser bör stärkas. Miljöpartiet står därför bakom grundlagsförslaget om att riksdagen ska kunna fatta beslut om en krisförklaring – ett aktiveringsbeslut – som ger regeringen möjlighet att använda beredskapslagstiftningen på fler områden. Vi är däremot kritiska till att regeringen, i vissa akuta fall, ska få samma möjlighet som riksdagen att införa begränsningar av fri- och rättigheter eller på civilrättens område utan att varken aktiveringsbeslut fattas av riksdagen eller att reglerna godkänns av riksdagen på förhand. Vi anser att denna befogenhet bör ligga kvar hos riksdagen, riksdagen har redan idag har förmågan och verktygen att snabbt hantera oförutsedda situationer.

Socialdemokraterna, 4
Vi stödjer de förslag som finns om stärkt konstitutionell beredskap vid fredstida kriser. I förslaget finns en rad skyddsmekanismer som ska hindra en regering från att missbruka lagstiftningen.

Centerpartiet, 5
Vi står bakom de ändringar av grundlagen som antagits inom ramen för betänkandet om konstitutionell beredskap. Det är emellertid viktigt att folkstyret och den parlamentariska kontrollen upprätthålls, även i en kris.

Liberalerna, 2
Staten behöver kunna agera snabbt vid allvarliga kriser, men kriser får aldrig bli en ursäkt för att kringgå demokratiska principer eller försvaga maktdelningen. Även i svåra tider måste riksdagens roll, rättssäkerheten och de konstitutionella skyddsmekanismerna värnas. Eventuella förändringar av regeringens befogenheter måste därför ske mycket varsamt och med tydliga begränsningar.

Kristdemokraterna, 4
Vi står bakom det vilande förslag till ändring i regeringsformen, med rubriken Stärkt konstitutionell beredskap, som beslutades i slutet av förra året. Den siktar på att möjliggöra snabba beslut i en sådan struktur som saknades vid pandemin om exempelvis begränsningar för resande i kollektivtrafik och deltagande i offentliga möten och samlingar, om provtagningar och massvaccinationer etc.

Moderaterna, 5
Den moderatledda regeringen har lagt ett förslag på riksdagens bord som syftar till att stärka den konstitutionella beredskapen och säkerställa att Sverige kan styras på ett demokratiskt, effektivt och rättsenligt sätt även i krig och andra svåra kriser. Det är klokt och bra.

Sverigedemokraterna, 3
–

15. Narkotikapolitiken bör fokusera på skademinskning snarare än nolltolerans.

Vänsterpartiet, 5
Vi är för en narkotikapolitik som fokuserar på skademinskning eftersom målet måste vara att rädda liv och minska lidande. Nolltolerans leder snabbt till stigma, sämre kontakt med vården och högre dödlighet. Istället vill vi att fler får vård och behandling.

Miljöpartiet, 5
Narkotikautredningen som kom 2023 lämnade förslag om att ändra nuvarande mål till att Sverige i stället ska vara “ett samhälle med minskade skador av narkotika”. Vi tycker att man borde gå vidare med förslaget. Det handlar helt enkelt om, som narkotikautredningen konstaterar, att målet med “ett samhälle fritt från narkotika” kan ha haft negativa konsekvenser för personer med beroende, eftersom politiken då utgår från ett mål som fokuserar mindre på att minska skador och rädda liv. Att ändra målet handlar inte om att bli mindre restriktiv. Det handlar om att vara ärlig med vad politiken faktiskt ska uppnå: färre dödsfall, mer behandling och stöd. En restriktiv politik och ett starkt fokus på skadereducering både kan och bör gå hand i hand.

Socialdemokraterna, 1
Vi står upp för dagens restriktiva narkotikapolitik och är övertygade om att den i sig har en skademinskande effekt.

Centerpartiet, 4
Vi vill se en mer kunskapsbaserad och human narkotikapolitik. Det innebär ett starkare fokus på vård och skadereducerande åtgärder. Det ska fortfarande råda nolltolerans kring försäljning och smuggling av narkotika, men den som är inne i ett skadligt bruk eller beroende är inte hjälpt av ytterligare straff utan ska istället få det stöd och den vård som behövs.

Liberalerna, 4
Den svenska narkotikapolitiken ska bygga på en nollvision för lidande och död. Det är avgörande att människor med beroendesjukdomar möts av vård – inte moraliserande och utskällningar. Varje aspekt och detalj av svensk narkotikapolitik måste tåla vetenskaplig granskning, alltifrån förebyggande åtgärder till effekterna av kriminalisering. Det behövs bättre tillgång till överdoshämmande läkemedel, fler sprututbytesprogram och försöksverksamhet med injektionsrum där människor med ett aktivt beroende får kontakt med sjukvården.

Kristdemokraterna, 3
Avvägningen är svår, vi menar att det är rimligt att den som har ett missbruk ska kunna känna sig trygg i att uppsöka sjukvård utan att riskera repressalier. Dödligheten är för hög i Sverige och det måste åtgärdas. Samtidigt menar vi att målet måste vara att ingen ska bruka narkotika och därmed står vi starkt emot all typ av legalisering. Det offentliga ska både vara repressivt och stödjande och vi har stor förståelse för att den som befinner sig i ett missbruk behöver väldigt mycket hjälp och stöd. Vi vill samtidigt förhindra att nya människor dras in i ett missbruk och därför behöver narkotikabrott alltjämt vara kriminaliserat.

Moderaterna, 1
Moderaterna är emot legalisering av droger. Innehav och försäljning av narkotika ska vara kriminaliserat. Samtidigt ska vårdinsatser kunna påföras för att motverka missbruk.

Sverigedemokraterna, 3
–

16. Det behövs fler övervakningskameror på allmän plats.

Vänsterpartiet, 4
Vi anser att kamerabevakning i vissa offentliga miljöer kan vara både nödvändig och effektiv för att förebygga och utreda brott. Brottsutvecklingen med skjutningar och sprängningar är på en helt annan nivå nu än då den nuvarande kamerabevakningslagen trädde i kraft 2018. Vi anser dock att tillstånd som huvudregel ska krävas för att få bedriva kameraövervakning. Däremot bör rutinerna för ansökan om tillstånd bli enklare. Kameraövervakning ska vara ett komplement till brottsbekämpningen och får inte ersätta lokalpoliser som rör sig i brottsdrabbade områden och på ett bättre sätt kan bidra till att stärka tryggheten hos invånarna.

Miljöpartiet, 4
Kamerabevakning är ett effektivt verktyg för att förebygga, förhindra och utreda brott. Det är bra att tillståndsplikten för kameraövervakning har slopats för kommuner och regioner, det kommer minska regelkrånglet och underlätta brottsutredningar. Samtidigt är det viktigt att alla som bedriver kamerabevakning följer de krav som ställs i kamerabevakningslagen, att tillsynen av användningen är noggrann och att kamerabevakning sker på ett sätt som inte kränker den personliga integriteten.

Socialdemokraterna, 5
Vi vill att polisen ska ha goda möjligheter att använda sig av övervakningskameror för att förhindra och beivra brott.

Centerpartiet, 4
Kameror kan vara ett effektivt verktyg för att bekämpa och klara upp brott, och vi är öppna för att använda dem mer där det är motiverat. Samtidigt måste vi alltid värna den personliga integriteten och göra noggranna avvägningar i varje enskilt fall.

Liberalerna, 4
Liberalerna är positiva till fler övervakningskameror på platser där det kan bidra till ökad trygghet och minska brottsligheten. Samtidigt måste integritet och rättssäkerhet alltid värnas. Kameror ska användas där de gör verklig skillnad och som en del av ett bredare trygghetsarbete, inte som en ensam lösning.

Kristdemokraterna, 4
Övervakningskameror är ett ovärderligt brottsbekämpande hjälpmedel för polisen och vi menar att det idag behövs fler kameror. Övervakningskameror ska dock användas med måtta och vara tydligt reglerade gällande av vem och hur de får användas.

Moderaterna, 5
Alla laglydiga människor har rätt att känna sig trygga. Vi har varit drivande i att göra stora förändringar av lagstiftningen som möjliggör fler kameror och har som vallöfte att de ska bli ännu fler. Kravet på tillstånd för kamerabevakning har tagits bort, vilket gör det betydligt enklare för kommuner, regioner och myndigheter att snabbt sätta upp kameror på platser där det behövs som mest. Samtidigt får polisen och andra brottsbekämpande myndigheter använda kameror på fler platser och med bättre möjligheter att agera snabbt.

Sverigedemokraterna, 5
–

I morgon: Statsvetaren Magnus Hagevi kommenterar enkäten.