Bygg- och fastighetsbranschen behöver se över sina läckor istället för att lägga energin på avreglering, anser miljöpartisten Robin Al-Sálehi. Han pekar också på vikten av energieffektiviseringar i byggnader som enligt en rapport skulle kunna spara hundratals miljarder till år 2045.
DEBATT. I den bostadspolitiska debatten hänvisas ofta till Stockholms Handelskammares rapport Från reglering till rörlighet – vägar mot fungerande hyresmarknad. Där uppskattas dagens hyresreglering kosta samhället omkring 13 miljarder kronor per år genom bland annat inlåsning, långa kötider och ineffektivt nyttjande av bostäder.
Mindre uppmärksammat är att rapportens reformförslag samtidigt skulle behöva kompletteras med omkring 6 miljarder kronor per år i bostadsstöd för hushåll som inte klarar de högre hyrorna. Nettovinsten blir då omkring 7 miljarder kronor.
Problemet är att bostadsbidraget under lång tid inte följt vare sig hyror eller inkomster. Hushåll som redan har små marginaler riskerar därför att få bära kostnaden för en avreglering.
Miljöpartiet säger nej till marknadshyror. Vi står däremot bakom parternas överenskommelse om presumtionshyror i nyproduktionen, där hyran ska ge kostnadstäckning och skälig avkastning. Det ska räcka.
För det finns andra stora kostnader i bostads- och byggsektorn som politiken borde fokusera mer på.
Boverket har uppskattat de direkta kostnaderna för att åtgärda fel, brister och skador i byggsektorn till 24–38 miljarder kronor per år. När ineffektiv resursanvändning och indirekta följdkostnader räknas in bedömdes kostnaden kunna uppgå till 83–111 miljarder kronor, baserat på 2016 års produktionsvolymer. Boverket har jämfört 111 miljarder med kostnaden för omkring 50 000 nyproducerade lägenheter.
Boverkets nya rapport från 2026 pekar dessutom på att byggbranschens kortsiktiga och projektbaserade arbetssätt bidrar till låg produktivitet, höga felkostnader och bristande kvalitet. Tidsbrist, kompetensbrist och dålig erfarenhetsåterföring återkommer som problem.
Samtidigt visar rapporten Grön logik att energieffektivisering i byggnader har en samhällsekonomisk potential på hundratals miljarder kronor fram till 2045. Och enligt Circularity gap report: Värdegapet Sverige går stora värden förlorade när material inte återbrukas och byggnader rivs.
Det finns alltså stora besparingar att göra utan att skicka notan till hyresgästerna.
Miljöpartiet vill bland annat:
- Investera 6 miljarder kronor i energieffektivisering av bostäder och lokaler, där staten står för 60 procent av kostnaden för effektiva åtgärder.
- Utveckla klimatdeklarationerna, minska onödiga rivningar och göra återbruk av byggmaterial enklare.
- Göra klimat- och miljöhänsyn obligatoriska vid offentlig upphandling och stärka kompetensen hos offentliga beställare.
- Ta fasta på Boverkets förslag om bättre kontroll, långsiktigt kvalitetsarbete och starkare byggforskning och kunskapsspridning.
Innan vi kräver mer av hyresgästerna borde vi göra betydligt mer för att minska de miljarder som försvinner genom byggfel, ineffektivitet, energislöseri och resurser som inte tas tillvara.
Det skulle gynna både branschen, hyresgästerna och samhället i stort.
