På fem platser i Sverige protesteras mot Migrationsverkets förvar den här veckan. Anledningen är ett nytt lagförslag som bland annat innebär att maxtiden i förvar ökar från 12 till 18 månader.
– Det är inhumana förhållanden, säger Abby Hillbom från Nätverket för en human migrationspolitik.
Abby Hillbom från Nätverket för en human migrationspolitik var på plats utanför Migrationsverkets förvar i Märsta i torsdags. Tillsammans med ett tiotal demonstranter stod hon med banderoller framför byggnaden, som ligger i ett industriområde mellan Märsta och Arlanda och omges av ett högt staket, taggtråd och säkerhetskameror.
– Vi protesterar dels mot lagändringen, dels mot förvaren i sig. Förhållandena här är avskyvärda, säger Abby Hillbom.
I nuläget finns sex förvar i Sverige. Enligt Migrationsverket kan personer som ska avvisas eller utvisas tas i förvar under vissa omständigheter. Syftet är, enligt Migrationsverket, att ”säkerställa att en person är tillgänglig för att lämna landet och om det finns risk att personen håller sig undan eller på annat sätt hindrar utvisningen”.
Nytt lagförslag
På måndag, den 15 juni, ska riksdagen rösta om förslaget om skärpta regler om uppsikt och förvar. Lagförslaget innebär bland annat att maxtiden för förvar höjs från 12 till 18 månader. Dessutom ska bland annat uppsikt via elektronisk övervakning vara möjligt.
Jenny Nguyen är jurist på Civil rights defenders och berättar att organisationen är kritisk till alla former av lagförslag som leder till att man kan utöka användningen av förvar.
– Enligt mänskliga rättigheter så ska förvar användas bara som sista utväg. Alltså om ingenting annat räcker. Just för att det handlar om att frihetsberöva människor. Och i det här fallet så frihetsberövar man också människor som inte heller har gjort sig skyldiga till något brott. Så av den anledningen ska man vara ännu mer restriktiv med att använda förvar, säger hon.
Fullbelagda rum och kroppsvisitationer
Förhållandena på förvaren har kritiserats av flera människorättsorganisationer. Abby Hillbom berättar om fullbelagda rum, duschar som bara skärmas av med en halvdörr och begränsade möjligheter att vistas utomhus.
– Förvaren fungerar som fängelser, fast utan samma rättigheter som man har i fängelse. Du har inte ens rätt till sysselsättning. Och du får bara ha en person som besöker dig per dag, säger Abby Hillbom.
Bland demonstranterna finns även Halima Larsson, som är aktiv inom Flyktinggruppernas riksråd, FARR, och stöttar människor som sitter i förvar. Hennes grupp besöker förvaret i Märsta varje onsdag. Halima Larsson berättar att sex personer sover i samma rum och att reglerna har skärpts på ett sätt som möjliggör rumsvisitationer på förvaret.
— Jag pratade med en kille i går. Han berättade att de kroppsvisiterar honom varje gång han har haft besök. Hittills har de inte hittat någonting, men de fortsätter ändå, säger Halima Larsson.
Får inte vara med under förlossningen
När manifestationen nästan är slut kommer Aaliyah Lindholm ut ur förvaret och pratar med demonstranterna, som tipsar om bra advokater. Aaliyah Lindholm hade besökt sin man, som kommer från Afghanistan och som har suttit på förvaret i en vecka.
– Han kom hit 2015. Han gick i skolan och sen när skolan var slut ville de utvisa honom tillbaka till Afghanistan trots att han haft problem med talibaner och ingen familj. Hans bror dog också i Afghanistan på grund av talibanerna, berättar hon.
Aaliyah Lindholm vet inte hur länge hennes man kommer att stanna på förvaret. Det enda hon vet är att Migrationsverket kommer att utreda honom. Hennes man är även misstänkt för skadegörelse. Situationen beskriver hon som ohuman.
– Han mår dåligt, såklart. Han mår jättedåligt. Han skulle hellre sitta i fängelse, för då vet vi i alla fall hur lång tid han ska vara här.
Aaliyah Lindholm är gravid och har frågat om hennes man får vara med under förlossningen – men fått avslag. Hon själv är svensk medborgare, och hoppas att mannen får stanna i Sverige när barnet har fötts.
– Vi har en stor chans där i alla fall, om vi får gemensam vårdnad. Men hur stor chansen är vet jag inte.
Stort psykiskt lidande
Demonstranterna berättar även om frekventa psykiska sammanbrott bland de inlåsta. Enligt Abby Hillbom kan människor som får psykiska sammanbrott hamna i isolering. Men Halima Larsson beskriver också hur de inlåsta hittar styrka i gemenskapen.
– Det enda positiva jag kan säga om förvaret är stämningen mellan dem som sitter inlåsta. De hjälper varandra, tolkar åt varandra och peppar varandra. Det är det som gör att de står ut över huvud taget utan att bli helt galna. Men ingen människa är i bättre psykiskt skick när den kommer ut än när den kom in, säger Halima Larsson.
Demonstranterna är inte bara på plats för att skapa medvetenhet om förvaren, utan också för att synas och visa sitt stöd.
– Det gör jättemycket när folk kommer och är synliga utanför för dem som är inlåsta, säger Abby Hillbom.
Efter kanske en kvart syns en person i fönstret ovanför förvarets ingång. Demonstranterna vinkar. Personen vinkar tillbaka.
