Civil rights defenders varnar för ett tydligt skifte i svensk rättighetspolitik under de fyra år som gått sedan Tidöavtalet. Organisationens granskning får också utrymme i brittiska The Guardian, där Sverige beskrivs som ett land som har sin "förlorat sin själ".
Människorättsorganisationen Civil rights defenders varnade redan vid Tidöavtalets tillblivelse för att flera förslag riskerade att försvaga rättssäkerheten och flytta fram gränserna för statens maktutövning. ”I dag syns konsekvenserna av det”, skriver organisationen, som nu har granskat mandatperioden 2022–2026 ur ett rättighetsperspektiv. Organisationen pekar på flera områden där svensk politik enligt rapporten tydligt har förändrats.
Bland annat har grundläggande rättigheter i högre grad knutits till medborgarskap och rättslig status. Barn möts oftare av straffrättsliga åtgärder och flera lagförslag har drivits vidare trots omfattande kritik från experter och remissinstanser.
Mänskliga rättigheter polariserade
Civil rights defenders beskriver utvecklingen som en förskjutning från tillit till kontroll, där människor i högre grad behandlas som möjliga risker än som personer vars rättigheter staten ska skydda.
Organisationen ser positivt på att skyddet för domstolarnas oberoende har stärkts under mandatperioden, men generellt går utvecklingen ”i en riktning mot ett system där rättighetsskyddet och etablerade rättsstatliga principer utmanas till förmån för andra politiska prioriteringar”.
Man konstaterar att ”mänskliga rättigheter har blivit politiserade och i högre grad en förhandlingsfråga snarare än gemensamma grundvalar”, en riktning som avviker från mycket som tidigare varit självklart i Sverige.
Guardian: Sverige har ”förlorat sin själ”
Granskningen har också fått internationell uppmärksamhet. I en opinionsartikel i brittiska The Guardian skriver journalisten Martin Gelin om hur Sverige enligt honom har gått in i en ny politisk era.
Han tar bland annat upp migrationspolitiken, hårdare straff mot barn och en normalisering av främlingsfientlig retorik och auktoritära åtgärder. Gelin hänvisar till Civil rights defenders granskning och beskriver hur gränserna för vad som betraktas som politiskt accepterat har flyttats sedan 2022.
Inför söndagens riksdagsval granskar Civil rights defenders också samtliga riksdagspartiers valmanifest. Där bedömer organisationen hur partiernas vallöften kan påverka mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och demokrati under nästa mandatperiod.
