Grundlagen ändras – medborgarskap ska kunna återkallas i vissa fall

Under onsdagen debatterade och beslutade riksdagen om flera grundlagsförändringar i Sverige. En handlade om tre olika frågor som slagits ihop i ett och samma förslag: 

Redan när grundlagsändringen lades fram som proposition så fick den stark kritik från flera håll, framförallt de delar som handlar om att återkalla medborgarskap och begränsa föreningsfriheten. En av de kritiska rösterna är Civil rights defenders.

– I praktiken skulle förslaget skapa två typer av svenska medborgarskap: ett robust och ett som är svagt och villkorat. Det väcker allvarliga frågor om likhet inför lagen, säger Aida Samani, senior jurist på Civil rights defenders, i ett pressmeddelande.  

Otydlighet kan leda till framtida förändringar

Det som oroar organisationen är att lagförslaget är otydligt och inte specificerar vilka typer av brott som kan komma att vara skäl för ett återkallande. 

– Att den föreslagna lagstiftningen är så otydlig skapar risk för godtycklighet och för att återkallelse av medborgarskap i framtiden kan bli aktuellt i fler situationer än tänkt, säger Aida Samani. 

Även de två partier som reserverat sig mot grundlagsändringen lyfte otydligheten under debatten i riksdagen på onsdagen. 

Vänsterpartiets Caroline Täljeblad kritiserade att regeringens förslag gått längre än den grundlagsutredning som behandlat frågan, och alltså inte bara tar med allvarliga brott såsom terrorism, krigsbrott och folkmord, utan även brott som ”allvarligt skadar Sveriges vitala intressen”.

– Ja, det kan ju låta som en mindre skillnad i formulering, men det är det inte. Problemet är att begreppet vitala intressen är otydligt och öppet för tolkningar. Vad som anses vara ett vitalt intresse i dag behöver inte vara det imorgon. Och eftersom begreppet inte tydligt definieras genom en brottskatalog i grundlagen så lämnas ett stort utrymme för framtida regeringar att flytta på gränserna. 

Hon konstaterade vidare att det hela öppnar upp för två olika typer av medborgarskap, och frågade kammaren: ”Är vi då alla lika inför lagen?”.

”Farlig normförskjutning”

Även Miljöpartiets Jan Riise kritiserade den del i förslaget som rör medborgarskapet för att vara ”alltför långtgående” och otydlig.

– En sådan formulering riskerar leda till en farlig normförskjutning där staten ges möjlighet att omdefiniera medborgarskapet över tid.

Även förslaget att begränsa föreningsfriheten är för otydlig enligt MP. 

– Det öppnar upp för att bestämmelsen kan missbrukas, vilket framförs av bland annat fackförbund, universitet och domstolar, säger Riise och tillägger: 

– Erfarenheter från auktoritära stater har visat hur civilsamhällesorganisationer, människorättsorganisationer och miljörörelsen har kunnat definieras som kriminella med stöd av liknande lagstiftning.

Vill stoppa grova brott

Från högerpartierna hördes främst positiva omdömen om grundlagsändringen. 

– Om syftet är att begå brott så ger vi oss själva nu möjligheten att sätta stopp för det, sade Hans Eklind (KD).

Sverigedemokraternas Jessica Stegrud menade att förändringarna handlar om att se över vilket värde vi tillmäter det svenska medborgarskapet. 

– Det är enligt oss sverigedemokrater ingen mänsklig rättighet att trots begångna grova brott, deltagande i organiserad brottslighet och kriminalitet mot vårt land och våra vitala intressen att få förbli medborgare i Sverige.

På en direkt fråga från Vänsterpartiets Caroline Täljeblad så försäkrade hon också att när den vanliga lagstiftningsprocessen tar vid efter att grundlagen är ändrad så kommer det att finnas ett stort fokus på rättssäkerhet, proportionalitet och rätten att få ett beslut överprövat. Det lugnade dock inte Täljeblad.

– Det ororar mig mycket, och det visar att Sverigedemokraternas inflytande över regeringen har varit stort. Jag antar att det här är en av de största ideologiska segrarna som man fått igenom i Tidösamarbetet. Vi ser ju i ert principprogram att er syn på medborgarskapet skiljer sig avsevärt från den syn som länge har präglat den svenska demokratin, sa Täljeblad och fortsatte:

– Det verkar ju som att man ser det som något som kan villkoras, prövas, återkallas, och liksom förtjänas om och om igen. Det känns som en otroligt farlig utveckling. 

S svängde i frågan

Socialdemokraterna, som i ett tidigt skede i processen varit kritiska till grundlagsändringen, svängde i sin uppfattning tidigare i år och röstade i maj för förslaget. I dag blev det ett andra ja, vilket betyder att majoriteten i riksdagen är för och att grundlagsförändringen kommer att genomföras.

Amalia Rud Stenlöf (S) sa i sitt anförande i debatten att förändringen inte innebär att ”medborgarskapet generellt sett” ska villkoras.

– Reformens syfte är inte att skapa oro utan att stärka tryggheten och medborgarskapets ställning. För när det handlar om terrorism, spioneri och andra riktigt allvarliga brott som hotar vårt lands grundläggande trygghet, ja, då måste vi likt våra grannländer också kunna agera kraftfullt.