De globala fossila utsläppen minskar – men ökade koldioxidutsläpp totalt sett

I dag släpps det som kan ses som världens ”lackmustest” på om det globala klimatarbetet ger resultat. Det är en analys av den internationella forskargruppen Global carbon project som varje år gör en beräkning av hur den globala kolcykeln förändrats under året.

I den rapport som släpps i dag framkommer det att utsläppen från fossila bränslen beräknas minska med 0,4 procent och landa på 38,2 miljarder ton. Främst tillskrivs nedgången minskat utbud av olja och gas till följd av krigen i Iran och Ukraina. Samtidigt bygger minskningen också på en trend i utbyggnaden av förnybar energi som har fått utsläppen att bromsa in under flera år. Glen Peters, professor vid forskningscentret Cicero som deltar i projektet, säger i ett uttalande att det ännu är för tidigt att prata om ett trendbrott.

– En snabbare utbyggnad av sol- och vindkraft, batterier och elfordon bidrar till att utsläppen minskar i dussintals länder och bromsar utsläppstillväxten i många fler, men förändringarna är ännu inte tillräckliga för att säkerställa att de globala utsläppen når sin topp och sedan börjar minska. 

Utsläppen minskar i Kina

Kina står för en knapp tredjedel av de globala utsläppen från fossila bränslen och där minskar de under 2026 med 0,9 procent, enligt den preliminära beräkningen. De senaste åren har utsläppen i landet ökat långsamt, vilket också har sammanfallit med att landets tillväxt har bromsat in. Efter tidigare inbromsningar i ekonomin har återhämtningen ofta kommit från utsläppsintensiva sektorer. Men det finns goda skäl att tro att så inte blir fallet den här gången, enligt Jan Ivar Korsbakken, expert på Kinas utsläpp, också han vid Cicero, och pekar i ett uttalande på att sol, vind och andra fossilfria energikällor växer snabbt i landet. 

– Men det är fortfarande för tidigt att säga att utsläppen i Kina har nått en topp, säger han.

Ökning i Indien

Även i USA, som står för 13 procent av de globala utsläppen, har utsläppen minskat (minus 1,3 procent). I fjol ökade utsläppen – men det tillskrevs en kall vinter och trenden är nedåtgående, enligt Robbie Andrew, senior forskare vid Cicero. 

– Trots den federala politiken fortsätter de förnybara energikällorna och satsningar på energilagring att växa kraftigt.

Också i EU som står för 6 procent av utsläppen är de på väg ned, med 1,5 procent, och i Japan som står för 2,5 procent av utsläppen, minskar de med 1 procent. I Indien som står för 8 procent av de globala utsläppen beräknas de däremot att öka markant, med 4,4 procent, vilket är över genomsnittet per år som ligger på 3,5 procent det senaste årtiondet. Men också här har vädret spelat in, enligt Robbie Andrew. 

– En relativt torr monsun medförde högre temperaturer och ökad efterfrågan på kylning, medan förra året präglades av en relativt regnig monsun, säger han.

Minskad flygtrafik

Utsläppen i övriga länder väntas minska med 0,7 procent, främst kopplat till ökade oljepriser. Utsläppen inom internationell flygfart och den internationella sjöfarten minskar också – med en procent vardera. Men de utsläppen är starkt kopplade till handelshinder och krisen i Iran och väntas öka igen.

– Den beräknade minskningen av utsläppen på 1 procent bör jämföras med den tillväxt på 5 procent som branschen förutspådde i början av året, säger Robbie Andrew.

– Konflikten i Mellanöstern har påverkat flygtrafiken, men denna påverkan kommer inte att vara långvarig.

Ökade utsläpp inom marksektorn

Att utsläppen totalt sett beräknas öka 2026 trots minskningen av utsläpp från fossila bränslen beror på den kategori av utsläppen som kallas förändrad markanvändning. Den innefattar bland annat sådant som avskogning och dränering av torvjordar – borträknat de upptag av koldioxid som återbeskogning innebär. Utsläppen landar på 5,1 miljarder och innebär en ökning jämfört med 2025 vilket tillskrivs skogsdegradering och torvbränder i Sydostasien, vilket delvis kan kopplas till torrare förhållanden som uppstår i spåren av väderfenomenet El Niño. 

Koldioxidbudgeten minskar snabbt

Global carbon project har också räknat på hur lång tid vi har kvar innan återstående koldioxidbudget är slut. Det vill säga hur många år vi kan fortsätta släppa ut koldioxid på 2026 års nivå innan vi helt har uttömt en teoretisk möjlighet att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader, 1,7 grader och 2 grader. Budgeten för 1,5 grader är i princip helt uttömd enligt forskarna – då det endast återstår fyra år med nuvarande utsläppstakt. För 1,7 grader rör det sig om 12 år och för 2 grader är det 24 år.

Julia Pongratz vid LMU-universitetet i München säger att vi förutom att minska utsläppen måste minska mängden koldioxid i atmosfären. Återplantering av skog tar redan bort betydande mängder koldioxid, men dessa vinster uppvägs fortfarande av utsläppen från avskogning, enligt forskaren. Samtidigt motsvarar tekniska metoder för koldioxidinfångning, såsom användandet av biokol och Bio-CCS, endast trettio minuter av de globala fossila utsläppen per år. 

– Vi måste agera på alla fronter redan nu, säger Julia Pongratz.

Uträkningarna i Global carbon project är preliminära och har ett osäkerhetsintervall. De siffror som anges i artikeln är forskarnas bästa uppskattning. I samband med förra årets rapportsläpp gick de totala utsläppen mot en svag minskning, från 42,4 miljarder 2024 till preliminärt 42,2 miljarder 2025. Men den slutgiltiga siffran för 2025 landade på 42,8 miljarder.