Efter tre års FN-arbete finns nu ett underlag för internationella regler om autonoma vapen. En majoritet av länderna vill gå vidare till förhandlingar om bindande regler, men flera militärmakter motsätter sig ett fördrag. I november kan frågan avgöras.
I början av september hölls ett FN-möte i Genève om reglering av dödliga autonoma vapensystem (Laws). Efter hårda förhandlingar lyckades expertgruppen enas om en slutrapport. Enligt Human rights watch (HRW) vill 76 länder nu börja förhandla om bindande regler för sådana vapensystem.
”Även om slutrapporten vattnades ut avsevärt lämnade den dörren öppen för mer konkreta åtgärder i november, då ett rekordstort antal stater nu stöder förhandlingar om rättsligt bindande regler.”, skriver HRW i pressmeddelandet.
USA och Ryssland drev under slutförhandlingarna igenom ändringar i delar som haft brett stöd. Bland annat ströks hänvisningar till etiska överväganden, förutsägbarhet och spårbarhet, samtidigt som textens rättsliga räckvidd begränsades till internationell humanitär rätt.
Vad är Laws?
- Laws står för Lethal autonomous weapons systems – dödliga autonoma vapensystem. Kallas också mördarrobotar. Det är vapen som efter aktivering själva kan välja ut och angripa mål utan att en människa fattar varje enskilt beslut.
- Det kan till exempel vara drönare, robotar eller andra vapensystem som använder sensorer och mjukvara för att hitta och angripa mål.
- Det finns ännu ingen internationellt fastställd definition av exakt vilka vapensystem som ska räknas som Laws.
Eftersom GGE fattar beslut med konsensus kan enskilda länder stoppa formuleringar de inte accepterar. För att få en slutrapport antagen behövde gruppen därför kompromissa, trots att flera av de strukna skrivningarna hade brett stöd, enligt HRW.
Oenighet bland länder
Enligt Reuters föredrar USA icke-bindande riktlinjer framför ett rättsligt bindande fördrag. Den linjen stöddes under mötet av Ryssland, Indien och Turkiet. Länderna hänvisar bland annat till att den internationella humanitära rätten redan gäller för autonoma vapen.
På andra sidan står en stor grupp länder som vill ha bindande internationella regler. Brasilien och Irland hör till dem som enligt Reuters har drivit på för detta tillsammans med flera afrikanska länder.
Även FN:s generalsekreterare António Guterres och Internationella Röda korset, ICRC, kräver rättsligt bindande regler. ICRC vill bland annat förbjuda autonoma vapen vars verkningar inte går att förutse eller kontrollera och system som används för att angripa människor.
Nästa avgörande steg kommer vid CCW:s översynskonferens i Genève den 16–20 november. Där kan länderna besluta att ge mandat för formella förhandlingar om ett rättsligt bindande avtal.
Opinionen växer mot autonoma vapen
Samtidigt växer opinionen mot autonoma vapen. Kampanjen Stop killer robots samlar över 300 organisationer i fler än 70 länder. Sedan 2013 har koalitionen drivit på för ett nytt internationellt avtal som säkerställer mänsklig kontroll över autonoma vapensystem.
Kampanjen har samlat in mer än 20 000 namnunderskrifter och fått över 150 parlamentariker att stödja kraven.
Inför novembermötet arbetar koalitionen för att hålla uppe det politiska trycket efter Genève. Kampanjens slogan, ”Less autonomy. More humanity.”, speglar också den etiska dimension av frågan som ströks ur den slutliga GGE-texten.
FN-processen om autonoma vapen
- Diskussionerna om autonoma vapensystem förs inom FN:s konvention om vissa konventionella vapen (CCW), som trädde i kraft 1983. Konventionen har 128 medlemmar totalt.
- Arbetet med dödliga autonoma vapensystem (Laws) började 2014. Sedan 2017 har frågan behandlats av en expertgrupp med regeringsrepresentanter, GGE. Gruppen fick 2023 i uppdrag att ta fram underlag för framtida internationella regler.
- GGE avslutade sitt arbete den 4 september 2026. 70 av de 76 länder som nu vill börja förhandla om bindande regler är medlemmar i CCW-konventionen. Nästa steg är CCW:s översynskonferens den 16–20 november. Där kan länderna besluta att inleda förhandlingar om ett rättsligt bindande avtal. FN:s generalsekreterare och Internationella Röda korset (ICRC) driver på för detta.
- Länder som bromsar. USA och Ryssland motsätter sig ett nytt bindande avtal och föredrar icke-bindande riktlinjer. Indien och Turkiet har stött den linjen. Eftersom beslut inom processen fattas med konsensus kan motstånd från ett fåtal länder bromsa arbetet.
