En grundläggande förändring är på väg att ske i Bottenhavet där halterna av fosfor ökar samtidigt som kvävet ligger stabilt eller minskar. Följden väntas bli att cyanobakterier gynnas och att algblomning blir vanligare i norr. Orsaken gäckar forskarna då utsläppen minskat – men det finns en möjlig förklaring.
Forskare från Umeå universitet har i studien som publicerats i Scientific Reports konstaterat att Bottniska viken gick från fosforbegränsning till kvävebegränsning strax efter millennieskiftet. Bottenviken är fortfarande fosforbegränsad, men samma trend syns även där, vilket tyder på att liknande förändringar kommer att ske i framtiden. Varför fosforhalterna har ökar gäckar forskarna som inte kan knyta det till att utsläppen från land skulle vara orsaken, då de har minskat. Istället skulle förklaringen kunna ligga i Egentliga Östersjön, där stora syrefria bottnar breder ut sig som en konsekvens av övergödningen. De avger i sin tur fosfor och en del av det skulle kunna transporteras norrut.
– Men just vattenutbytet mellan Egentliga Östersjön och Bottniska viken har vi inte så bra koll på. Det är svårt att modellera på grund av öarna emellan, säger Siv Huseby, miljöanalytiker på Umeå universitet, som är en av forskarna bakom studien.
Kräver långsiktigt arbete
Stämmer teorin är det en fördröjd effekt av gamla miljösynder som nu märks norrut. Siv Huseby pekar på behovet av att fortsätta arbetet med att minska utsläppen av fosfor och andra näringsämnen till Östersjön.
– Det kommer inte att lösa sig till nästa år eller om tio år. Det här är ju ett långsiktigt arbete som måste fortsätta, säger hon.
– Vi har ju tillfört överskott av näring till Östersjön över väldigt många år. Då finns det liksom inga snabba lösningar för att komma tillbaka till någon slags ursprung eller i alla fall en bättre situation.
”Det hade hjälpt”
Om det stämmer att det främst är de syrefria bottnarna som är orsaken till att fosforhalterna ökar i Bottniska viken, krävs också lite tur. Det var många år sedan Östersjön fick ett stort inflöde av syrerikt saltvatten från Kattegatt, vilket är det som skulle kunna få effekt på de syrefria bottnarna.
– Det hade hjälpt. I fjol kom ganska positiva signaler, men det blev inte så stort som man hade hoppats på, säger Siv Huseby.
De syrefria bottnarna ökade kraftigt runt år 2000. Innan dess var utbredningen av de döda bottnarna betydligt lägre. Ett stort inflöde av syrerikt vatten kom 2014 – men mycket av det syret förbrukades av de höga halterna av svavelväte i de döda bottnarna.
– Väldigt lite syre fanns kvar när vattnet hade gått in i östra Gotlandsbassängen, sa SMHI:s oceanograf Lena Viktorsson, när Syre intervjuade henne om de döda bottnarna 2024.
