Nobels fredspris 2026 går till den sydafrikanska folkrättsjuristen Navi Pillay. Hon har som domare och FN-chef drivit igenom att krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord prövas i domstol. Fram till i fjol ledde hon den FN-kommission som slog fast att Israel begår folkmord i Gaza.
Nobels fredspris 2026 går till den sydafrikanska folkrättsjuristen Navanethem “Navi” Pillay, “för hennes insatser för att främja fred och internationell rätt”. Nobelkommittén skriver att hon med ovanligt mod och integritet har banat väg för en mer heltäckande internationell rättsordning, och att hon varit avgörande för att krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord i dag lagförs – alltså prövas i domstol och straffas, inte bara fördöms.
Pillay föddes 1941 i Durban i en indisk-tamilsk familj och växte upp under apartheid. Hon blev den första svarta kvinnan med egen advokatbyrå i hemprovinsen Natal, 1967, och försvarade Nelson Mandela och andra som gjorde motstånd mot apartheid.
Hon har varit domare i Sydafrikas High Court, i FN:s Rwandatribunal och i Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag. I Rwandatribunalen var hon enligt Nobelkommittén en viktig kraft bakom två genombrott: att våldtäkt och sexuellt våld kan utgöra både brott mot mänskligheten och folkmord, och att en åtalad för första gången ställdes till svars för uppvigling till folkmord enbart genom att sprida propaganda. Mellan 2008 och 2014 var hon FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, FN:s högsta post på området.
Fram till i fjol ledde hon FN:s oberoende undersökningskommission för det ockuperade palestinska territoriet. I september 2025 slog kommissionen fast att Israel begår folkmord i Gaza och att både Israel och Hamas har begått krigsförbrytelser. “Kommissionen finner att Israel bär ansvar för folkmord i Gaza”, sa Pillay när rapporten lades fram. Israel avvisade slutsatsen helt. Pillay lämnade ordförandeskapet den 3 november 2025, kort efter att rapporten presenterats. Nobelkommittén nämner kommissionen i sin motivering, men inte dess folkmordsslutsats.
I dag är Pillay ad hoc-domare vid Internationella domstolen i Haag i målet där Myanmar anklagas för folkmord på rohingyer. En ad hoc-domare utses av en part i ett enskilt mål och sitter bara i det målet.
Kommittén sätter in priset i ett sammanhang: folkrätten är satt under hårt tryck och dess institutioner angrips, skriver den, och pekar på en förskjutning mot maktpolitik. Den noterar särskilt att domare numera sanktioneras.
Tidigare i år fick hon Olof Palme-priset tillsammans med folkrättsjuristen John Dugard. Fjolårets fredspris gick till den venezuelanska oppositionsledaren María Corina Machado.
Fredspriset delas ut i Oslo den 10 december.
