Riksdagen röstade ja till att slopa permanenta uppehållstillstånd. Regeringen beskriver reformen som ett led i att strama upp migrationspolitiken, medan kritiker menar att det innebär ökad otrygghet och försämrad rättssäkerhet.
Samtliga partier utom Miljöpartiet och Vänsterpartiet ställde sig den 9 juni bakom förslaget Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt. Med det tas bland annat möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd bort.
– Regeringens arbete med att få ordning på svensk migrationspolitik fortsätter ända in i kaklet på denna mandatperiod. Reformtempot är oförtrutet högt, inleder riksdagsledamoten Viktor Wärnick (M) riksdagsdebatten den 8 juni.
Svensk migrationspolitik ska inte “vara mer extensiv och generös än vad som krävs”, menar han.
Annika Hirvonen (MP) vill inte ändra huvudregeln om permanent uppehållstillstånd för asylsökande. Hon kritiserar flera delar av förslaget, och hänvisar till Advokatsamfundets varningar om problemen med att begränsa offentliga biträden för asylsökande.
“Om det liggande förslaget genomförs i sin nuvarande form kommer vi som advokater inte kunna åta oss dessa uppdrag utan att riskera att agera i strid med våra advokatetiska skyldigheter”, skriver Advokatsamfundets arbetsgrupp för migrationsfrågor på DN debatt.
Konsekvensen, spår yrkesorganisationen, är att Sverige inte kan erbjuda offentliga biträden i asylprocessen.
Även Civil rights defenders kritiserar i ett pressmeddelande den nya lagen. Enligt organisationen är det viktigt att ge människor som bedömts att vara i behov av skydd ”stabila och hållbara lösningar” till skillnad mot ”en permanent osäkerhet”.
– Att nu gå vidare med att ta bort permanenta uppehållstillstånd helt, bland annat för flyktingar, riskerar att leda till fler utvisningar, just det som regeringens ventil vill motverka, säger Jenny Nguyen, senior jurist på Civil rights defenders.
