Efter flera års nedgång ökar åter antisemitiska attityder i Sverige, enligt Forum för levande historia. Forskarna pekar på flera möjliga orsaker, men kan inte säkert förklara utvecklingen.
Antisemitiska attityder och föreställningar har ökat i Sverige mellan 2020 och 2025. Det visar en ny rapport från Forum för levande historia.
Enligt rapporten Antisemitiska attityder i Sverige har de olika formerna av antisemitiska attityder som undersökts ökat med omkring 15 procent. Fler instämmer i antisemitiska påståenden och färre tar avstånd från dem.
– Det är en oroande utveckling. Resultaten ligger också i linje med vad andra undersökningar har visat, både när det gäller hatbrottsstatistik, omfattningen och spridningen av antisemitism i sociala medier, och judars egen upplevelse av utsatthet. Det är allvarligt, både för de som drabbas och för samhället i stort, säger Petra Mårselius, överintendent på Forum för levande historia, i ett pressmeddelande.
”Det finns en tydligt högre benägenhet att hysa antisemitiska föreställningar bland dem som sympatiserar med Sverigedemokraterna samt med ’annat parti’ utanför riksdagen, jämfört med dem som sympatiserar med referenskategorin, det vill säga Socialdemokraterna.”
Rapporten bygger på en jämförelse mellan undersökningar som genomfördes 2020 och 2025 och använder tre index för att mäta olika former av antisemitiska attityder:
- Social distans handlar om avståndstagande från judar i vardagen. Frågorna gäller bland annat om man kan tänka sig en jude som chef, granne, familjemedlem eller statsminister.
- Traditionell och Förintelserelaterad antisemitism handlar om äldre antijudiska föreställningar, till exempel påståenden om judars makt över medier, ekonomi och politik, eller påståenden kopplade till Förintelsen.
- Israelrelaterad antisemitism handlar om antisemitiska föreställningar i samband med Israel och Israel-Palestinakonflikten. Rapporten betonar att kritik mot Israels politik inte i sig är antisemitism.
Högre nivåer bland män, äldre och SD-sympatisörer
Antisemitiska attityder förekommer i olika delar av befolkningen. Enligt rapporten är nivåerna högre bland män, äldre personer, personer födda utanför Europa, personer med muslimsk religionstillhörighet och personer som sympatiserar med Sverigedemokraterna.
Rapporten visar också samband med andra värderingar, bland annat auktoritära attityder, negativa attityder till invandrare, sexistiska föreställningar och konspiratoriskt tänkande.
– Det är viktigt att understryka att det handlar om genomsnittliga skillnader mellan olika grupper. Det ska också betonas att resultat som rör antisemitiska attityder bland partisympatisörer inte bör förväxlas med eventuella problem relaterade till antisemitism inom politiska partier, säger rapportförfattaren Henrik Bachner till Svenska Dagbladet.
Vad ökningen beror på går inte att fastställa säkert. Meriam Chatty, en av rapportförfattarna, pekar på flera möjliga faktorer, bland annat utvecklingen efter Hamas attack den 7 oktober 2023, kriget i Gaza och sociala mediers betydelse för spridning av antijudiska budskap. Till Svenska Dagbladet säger hon att antisemitiska konspirationsteorier sprids i stor omfattning i sociala medier och att det kan bidra till att sådana föreställningar normaliseras.
Antisemitism
- Före 1879: Judefientlighet förekommer i religiösa, sociala och politiska former, men man kan inte riktigt tala om rasism i modern mening förrän det finns ett mer utvecklat begrepp om ras.
- 1879: Den tyske journalisten och agitatorn Wilhelm Marr myntar begreppet antisemitism för att beteckna samtidens judefientliga kampanjer. Marr hade tidigare rört sig i radikala och delvis anarkistiska kretsar, men blev senare en central företrädare för modern politisk antisemitism. Samma år grundade han Antisemiten-Liga, en av de första organisationerna med ett uttalat antisemitiskt program.
- 1880–1945: Antisemitism kopplas ofta till nationalism, raslära och rasbiologi.
- Efter 1945: Begreppet används alltmer som samlingsnamn för fientlighet, fördomar och diskriminering riktad mot judar.
- 2000-talet: Internationella organisationer använder antisemitism som ett brett begrepp för olika former av judefientlighet.
