Juni månad blev den varmaste juni som någonsin registrerats för västra Europa, enligt EU:s klimattjänst Copernicus. Samtidigt är en ny värmebölja på ingång.
Värmeböljan som drog in över västra och sydvästra Europa under juni månad har satt avtryck i statistiken. Juni månad blev 3,05 grader varmare än genomsnittet för perioden 1991-2020 för området.
– Juni 2026 underströk hur djupt klimatet förändras. Västeuropa registrerade sin varmaste juni någonsin, och fortsatt rekordvärme i det globala havet. Tillsammans återspeglar dessa mätningar ett klimatsystem som fortsätter att ackumulera värme. Resultatet är alltmer intensiva värmeböljor, ett ihållande varmt hav och växande risker för människor, ekosystem och infrastruktur i hela Europa och bortom, säger Samantha Burgess, strategisk chef för klimatfrågor på Copernicus, i ett pressmeddelande.
Globalt sett blev juni den näst varmaste junimånaden som registrerats, strax efter juni 2024. Medeltemperaturen hamnade på 16,54 grader, vilket är 0,56 grader varmare än genomsnittet för perioden 1991-2020, eller 1,39 grader över förindustriella nivåer.
Junis värmebölja över Västeuropa har skördat tusentals liv och kom efter en tidig värmebölja under maj månad. Just nu är ytterligare en värmebölja på väg att dra in över sydvästra Europa, och i Spanien och Portugal väntas temperaturer på uppemot 43 grader. Parallellt med värmeböljorna så syns också rekordnivåer i havstemperaturerna samt en allt torrare mark, som lett till omfattande skogsbränder i bland annat Spanien och Frankrike.
Under tisdagen varnade Världshälsoorganisationen, WHO, för att fler “dödliga veckor” kan drabba Europa. WHO:s regionchef för Europa, Hans Kluge, samlade under måndagen till ett krismöte där 41 europeiska länder deltog. I ett uttalande säger han att det höga deltagandet var “ett tydligt tecken på hur allvarligt länder behandlar extrem värme som en folkhälsokris, inte bara en väderhändelse”.
Under mötet lyftes flera länders förebyggande arbete fram som exempel att följa, såsom Italiens övervakningssystem över mortalitet, som närmast i realtid kan ge beslutsfattare uppgifter om hur en värmebölja utvecklas. Spaniens samarbete med medier lyftes som ett framgångsrikt exempel på hur varningar kan förmedlas till allmänheten, och Nordmakedoniens samarbete med Röda korset och Röda halvmånen kan visa vägen för hur man kan nå och hjälpa personer som inte har en fast bostad.
I dagsläget är det dock mer än hälften av de Europeiska länderna som inte har en nationell hälsoplan för hantera värmeböljor. Hans Kluge tryckte på att en sådan plan kan göra stor skillnad:
“Länder med välfungerande planer vet i förväg vem som är ansvarig för vad, vilka befolkningsgrupper som är mest utsatta och vid vilken temperaturtröskel varje insatsnivå aktiveras. Den klarheten, som byggs upp innan en värmebölja anländer, är den livräddande skillnaden mellan en proaktiv insats och en reaktiv. Och det är en som håller hälso- och sjukvårdssystemen igång utan att överväldigas av värmerelaterade nödsituationer.”
