Trots att vi skryter med att ha världens bästa djurskyddslag så avslöjas återkommande stora brister i djurskyddsindustrin. För att komma till rätta med det vill Miljöpartiet bland annat lagstifta om videoövervakning på slakterier och införa en djurskyddsminister, skriver riksdagsledamoten Rebecka Le Moine och MP Karlstads språkrör Sara Burnett.
DEBATT. I vintras spreds bilder på hur en lantbrukare slår och sparkar på en ko i mjölkindustrin. Hon har ingen möjlighet att värja sig och benen bär henne inte. I nästa klipp syns hur grisar gasas ihjäl med koldioxid och i panik försöker ta sig ut för att kunna andas. I det tredje inslaget syns turbokycklingar som trängs inomhus på en liten yta, så tunga att benen bryts som en följd av deras överdimensionerade kroppar.
Alla människor vill att djuren ska behandlas bra men gång på gång kommer avslöjanden om bristerna inom den storskaliga djurindustrin. De duggar så tätt att vi till slut blir avtrubbade och stänger av den empati de flesta av oss egentligen känner för djuren.
Hur kommer det sig då att bristerna i djurindustrin fortsätter år efter år? Länsstyrelserna har som uppdrag att genomföra kontroller och Sverige har ju en av världens bästa djurskyddslagar?
En del av problemet ligger i bristande resurser, länsstyrelserna hinner helt enkelt inte med att besöka alla de gårdar som håller djur.
Allmänheten blir förståeligt förbannad när brister upptäckts och det dröjer många månader, ibland år, innan nästa tillsyn görs. Så här kan det inte fortsätta, Sverige måste kunna bättre. För djurens skull men också för alla de lantbrukare som faktiskt har en god djurhållning och bryr sig om sina djur. Det måste löna sig att ha en god djurhållning, och en politik som främjar och uppmuntrar till en djurhållning där djuren kan få utlopp för sina naturliga beteenden. Ekonomiska incitament och regelförenkling är några av de verktyg som behöver användas.
Konsumenter ska kunna lita på att när man köper svenskt, så följs svenska lagar.
Vi i Miljöpartiet vill öka resurserna till länsstyrelserna för att ge dem en ärlig chans att fullfölja sitt uppdrag. De ekonomiska incitamenten för lantbrukare att prioritera djurvälfärd och ekologisk produktion behöver öka.
Vi bör också sträva efter att minska vår animaliekonsumtion, bland annat genom offentliga måltider, och prioritera djurskyddskrav, närproducerat och ekologiska livsmedel vid upphandling.
Vi vill också lagstifta om videoövervakning på slakterier för att säkerställa att djur och människor behandlas med största möjliga respekt.
Slutligen vill vi på sikt se en djurskyddsmyndighet och djurskyddsminister med ansvar för djurvälfärd. Idag bedriver länsstyrelserna tillsyn medan Jordbruksverket har ett övergripande ansvar för att upprätthålla och utveckla djurskyddet.
Att ansvaret för djurskydd ligger hos Jordbruksverket riskerar att krocka med deras näringsfrämjande uppdrag.
För att djurskyddslagen verkligen ska gälla i praktiken räcker det inte med fler kontroller, vi måste också förändra själva systemen. Miljöpartiet vill fasa ut plågsamma bedövningsmetoder som koldioxidgasning av grisar och ersätta dem med moderna alternativ.
Vi vill stoppa den extrema avel som gör att kycklingars ben inte orkar bära deras kroppar, och se till att långsamväxande raser och utevistelse blir norm. Dessutom menar vi att offentliga kök inte ska servera produkter som kommer från djurhållning som skulle vara olaglig i Sverige. Djuren ska slaktas nära gården – långa transporter ska bort, och mobila slakterier behöver byggas ut.
Sverige ska vara ett föregångsland, inte bara på pappret utan i verkligheten.
