De svenska 15-åringarnas resultat i den senaste Pisamätningen visar på nya bottennivåer både för matematik och läsförståelse. Samtidigt följer Sverige en internationell, nedåtgående trend.
När resultaten för den internationella Pisamätningen publicerades under tisdagen var det en dyster läsning för svensk del. Resultaten visar på bottenrekord för såväl matematik som läsförståelse. I matematik får 15-åringarna ett genomsnitt på 464 poäng, vilket är en minskning med 18 poäng sedan den förra mätningen år 2022. I läsförståelse har resultatet sjunkit med 21 poäng, till totalt 466 poäng. I naturvetenskap ligger de svenska 15-åringarna på samma nivå som år 2022: 485 poäng.
Samtidigt ligger de svenska resultaten i nivå med genomsnittet för de övriga OECD-länderna, och minskningen är något som syns i många länder.
– Sverige, Norden och många andra länder är nere på rekordlåga resultat i läsförståelse och matematik. Det är en bred resultatnedgång som är väldigt oroande och som varje land behöver analysera orsakerna till, säger Christina Månberg, vikarierande generaldirektör på Skolverket, i ett pressmeddelande.
”Mycket allvarligt”
Dessutom har andelen elver som inte når upp till en grundläggande nivå ökat i både läsförståelse och matematik, till 31 respektive 34 procent (jämfört med 24 och 27 procent år 2022).
– Det är mycket allvarligt eftersom att läsa och räkna är grundläggande färdigheter i skolan, i vardagen och för att kunna delta aktivt i samhället, säger Anna Castberg, analyschef på Skolverket, i pressmeddelandet.
Det går också att se stora skillnader mellan olika socioekonomiska grupper. Bland de elever som klassas ha mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund så är det betydligt färre som bedöms nå upp till de grundläggande nivåerna: i naturvetenskap 38 procent, i läsförståelse 45 procent och i matematik 49 procent. Motsvarande andelar för elever med mer gynnsam socioekonomisk bakgrund är 13, 17 respektive 19 procent.
– Vi har nu en situation där nästan hälften av eleverna med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund inte når upp till en grundläggande nivå i matte, och det ser nästan lika illa ut för läsförståelsen. Så ska det inte se ut i svensk skola, säger Anna Castberg.
Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) kommenterade resultaten under en presskonferens och lägger förklaringen på ett minskat läsande och ökande skärmtider.
– Precis som OECD lyfter fram så är det uppenbart att effekterna av den ökade skärmtiden och minskade läsningen nu har slagit till med full kraft. För att tala klarspråk, vi är mitt uppe i en skärmpandemi, säger hon.
