EU har i över ett decennium satsat på medborgarpaneler, initiativ och andra former av deltagardemokrati. Samtidigt har EU-kommissionen länge accepterat en demokratisk tillbakagång och försämring i Serbien i stabilitetens namn. Nu pågår en demokratisk förnyelse i Serbien där studenter och andra organiserar sig genom medborgarförsamlingar och försöker förena direktdemokrati med representativa val. EU borde därför inte bara tala om demokratisk förnyelse i Bryssel, utan också bygga starkare relationer med de som gör skillnad och förnyar demokratin i Serbien, anser Serbienkännaren Vladan Lausevic.
DEBATT. Sedan början av 2010-talet har EU försökt att göra demokratin bättre, mer deltagande och ”närmare medborgarna”. Det handlar bland annat om gammal och ofta populistisk kritik om att EU är odemokratiskt, att många beslut tas i Bryssel utan folklig förankring och att vi som medborgare saknar mer inflytande. Demokratiforskare, aktiva medlemmar i civilsamhället och själva EU-kommissionen har genom åren argumenterat för att demokratin behöver bli bättre och att medborgare behöver fler möjligheter att diskutera och påverka politiska beslut.
EU har därför satsat bland annat på medborgardialoger och det europeiska medborgarinitiativet. Under konferensen om Europas framtid 2022 deltog 800 slumpmässigt utvalda medborgare i medborgarpaneler där de kunde ge sina förslag och åsikter. Den nuvarande kommissionen har gjort metoden mer permanent och pengar spenderas inom ramen för olika EU-fonder med målet att göra demokratin bättre runt om i unionen.
Samtidigt finns en ironi och en motsägelse när det kommer till EU:s relationer till Serbien. Landet har varit kandidat för medlemskap sedan 2012 men under samma period har demokratin, rättsstaten och institutionerna försämrats och urholkats av det styrande partiet SNS och deras ledare Aleksandar Vučić. I Serbien pågår för tillfället en demokratisk utveckling som är unik i Europa där studenter och många andra medborgare gör det som EU genom åren har sagt och spenderat stora pengar på.
EU-kommissionen har många gånger pekat på problem med rättsstat, korruption, mediefrihet och institutionella funktioner i Serbien. Ändå har Vučić länge behandlats som en viktig partner för ”stabilitet” på Balkan. I forskningen används begreppet ”stabilitokrati” för att beskriva just ett land som Serbien där EU samarbetar med en auktoritär ledare som lovar stabilitet och goda relationer med EU samtidigt som demokratin blir sämre och landets invånare blir utsatta för maktmissbruk, orättvisa och korruption.
Frågan är därför hur EU fortfarande kan föredra Vučić och stabilitokrati i Serbien samtidigt som EU-kommissionen ofta pratar om behovet av bättre demokrati. I Serbien utmanas den populistiska SNS-regimen under Vučić främst av Studentska Lista (Studentlistan) som idag får runt 30 procent i väljarstöd. Studentlistan har ingen partiledare, är bara formellt registrerat som ett politiskt parti och kräver att alla kandidater måste vara utbildade och kompetenta inom det de ska göra i kommunerna och i parlamentet.
Studentlistan fungerar i praktiken som ett öppet och inkluderande medborgarnätverk där samtal och beslut tas mer direktdemokratiskt på ett sätt som liknar medborgarråd och paneler. Det som demokratiforskare ofta föreslår och det som EU-kommissionen betalar pengar för gör Studentlistan i praktiken. I Serbien förnyas demokratin och det görs underifrån på gator och inomhus medan EU försöker att förnya demokratin ovanifrån och samtidigt föredrar odemokratiska och auktoritära politiker som Vučić.
Både EU:s formella arbete med demokrati och den studentledda demokratirörelsens organisering i Serbien utgår från tanken att representativ demokrati behöver kompletteras med fler former av direkt- och samtalsdemokrati. Det som sker i Serbien skulle också kunna göras inom EU så att fler av oss kan påverka och göra skillnad genom medborgarinitiativ och församlingar. Om EU menar allvar med att demokratin ska förnyas och fördjupas räcker det inte med att arrangera medborgarpaneler i Bryssel. Vår union måste också stödja alla som är för demokrati i Serbien och faktiskt lära sig från det som händer där.
