Burar för värphöns ska fasas ut och djurskyddet stärkas inom EU:s livsmedelsproduktion, enligt EU-kommissionens nya strategi. Djurens Rätt uppmanar Sverige att inte invänta kommande EU-lagstiftning.
EU-kommissionen har presenterat en ny strategi för djurhållning med flera förslag för att stärka djurskyddet inom livsmedelsproduktionen. Strategin innehåller planer på en utfasning av burar för värphöns och grisboxar för suggor, ett stopp för rutinmässig avlivning av nyfödda tuppkycklingar samt åtgärder för att minska djurs lidande vid långa transporter. Strategin innehåller också krav på att importerade animaliska produkter ska uppfylla motsvarande djurskyddsstandarder.
Djurrättsorganisationen World Animal Protection välkomnar EU-kommissionens strategi men anser att förslagen inte går tillräckligt långt.
– Det är ett historiskt genombrott i EU:s djurvälfärdspolitik att burhållning av hönor och grisar ska fasas ut. Men samtidigt är det otillräckligt, säger Roger Pettersson, generalsekreterare för World Animal Protection Sverige, i ett pressmeddelande.
World Animal Protection lyfter att omkring 300 miljoner djur fortfarande hålls i burar inom EU:s livsmedelsindustri. Organisationen efterlyser en tidsplan för att avveckla burhållning även för fler djurslag, ekonomiskt stöd till lantbrukare vid omställningen samt skärpta djurskyddskrav för importerade animaliska produkter. De vill också se en plan för att fasa ut storskaliga djurfabriker i EU.
Djurens Rätt uppmanar Sverige att gå före EU:s kommande lagstiftning.
– När EU nu förbereder nya regler har Sverige ett gyllene tillfälle att visa politiskt ledarskap. Flera länder har redan förbjudit burhållning av hönor och även vi behöver nu gå före och visa vägen för resten av Europa, säger organisationens riksordförande Tina Hogevik i ett pressmeddelande.
På hemmaplan finns inga hinder kvar för att gå vidare, menar hon:
– Sverige har inte längre hönor i bur, tack vare en utveckling som letts av civilsamhälle och näringsliv. När det nu är politikens tur att agera finns absolut ingen anledning att invänta nya EU-regler.
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) välkomnar också den nya strategin och ser positivt på att den lyfter djurhållningens betydelse för livsmedelsförsörjning, beredskap och en levande landsbygd. Organisationen efterlyser dock tydligare besked om hur de nya kraven ska finansieras och hur lantbrukarna ska kompenseras.
LRF uppskattar att EU-kommissionen uppmärksammar skillnaden mellan olika klimatgaser.
– Det är verkligen positivt att EU-kommissionen nu tydligare erkänner det biogena metanets särskilda egenskaper och vikten av att ta hänsyn till olika produktionssystem. Det skapar förutsättningar för mer träffsäkra klimatåtgärder med fokus på klimateffektivitet och stärkt biologisk mångfald, säger Mikaela Johnsson, vice ordförande för LRF, i ett pressmeddelande.
