Älgstammen ökar – färre skjuts

Under jaktåret 2025/26 fälldes 62 320 älgar. Det motsvarar 19,5 procent av den beräknade stammen vid jaktstarten, enligt SLU:s rapport Älgstammens utveckling: Älgförvaltningen i siffror jaktåret 2025/26. När avskjutning och trafikdödlighet räknats bort återstod omkring 255 000 älgar. I siffran ingår inte predation eller annan dödlighet efter jaktstarten.

Beräkningen görs varje år av SLU på uppdrag av Naturvårdsverket.

– Utvecklingen på nationell nivå visar en ökning, men förändringarna är olika stora på lokal och regional nivå, säger Anders Broby, vilthandläggare på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.

Färre älgar har skjutits

Jakten är det som mest direkt styr hur älgstammen förändras. Den nya rapporten visar att både jakttrycket och jägarnas beteende spelar roll.

– Trenden med en ökande älgstam beror på att jägarna medvetet skjutit färre älgar senaste åren. Nu ökar avskjutningen igen, men den kompenserar inte för hur många kalvar som föds, säger Fredrik Widemo, forskare vid SLU och en av rapportförfattarna.

Avskjutningen är också selektiv. I samtliga landsdelar sköts först och främst kalvar, därefter tjurar. Lägst andel fällda djur var vuxna hondjur.

Nästan ett decennium av minskning

Ökningen är ett trendbrott. Älgtätheten hade minskat i nästan tio år innan vändningen.

Den nuvarande älgförvaltningen infördes jaktåret 2012/13. Målet är bland annat att älgstammen ska vara i balans med tillgången på foder, alltså den växtlighet som älgarna kan äta, och att betesskadorna på skogen ska vara på en acceptabel nivå, enligt Naturvårdsverkets rapport Samförvaltning av älg och skog.

I varje älgförvaltningsområde finns tre representanter för markägarna och tre för jägarna. Gruppen tar fram mål för bland annat älgstammens storlek och hur många djur som ska skjutas. Ordföranden är en markägarrepresentant och har utslagsröst vid lika röstetal.

Skogsskador har en central plats i förvaltningen. Grundtanken är att fler älgar ger större skador, och att stammen därför kan styras med jakt. Men rapporten Samförvaltning av älg och skog från 2022 visar samtidigt att sambandet är mer komplicerat.

Mängden tall spelar stor roll

Forskarna jämförde bland annat älgtäthet, mängden tall och andelen tallar som skadats av vilt. Båda faktorerna spelade roll. Men mängden tall betydde genomgående mer för skadorna än antalet älgar – på lokal, regional och nationell nivå.

Forskarna konstaterar också att sambandet mellan älgtäthet och skador var svagt. De ifrågasätter därför om mål för älgstammens storlek bör grundas enbart på andelen skadade tallar.

Rapporten pekar i stället på behovet av att se älgar, andra hjortdjur, mängden foder och skogsbruket som delar av samma system.

Älgen hamnade på rödlistan

Den långvariga minskningen fick också följder för älgens status. I Sveriges rödlista 2025 klassades älgen som nära hotad.

Nu går utvecklingen åt motsatt håll. Men skillnaderna är stora mellan olika delar av landet. Osäkerheten i beräkningarna har dessutom ökat de senaste åren och är störst i Götaland.