90 miljoner av de människor som i dag befinner sig på flykt i världen lever i länder med hög risk för klimatrelaterade faror. Det visar en ny rapport från FN:s flyktingorgan UNHCR, som också varnar för att klimatpengarna som utlovas av världens rika länder inte når de allra mest utsatta.
Inför FN:s klimatkonferens COP31 i Antalya i Turkiet har UNHCR publicerat en rapport som visar att tre fjärdedelar av alla människor som är på flykt i dag – cirka 90 miljoner – lever i länder som har hög till extrem risk för klimatrelaterade faror, såsom svår torka, översvämningar och extrem hetta.
– Flyktingar drabbas av en dubbel orättvisa. De har flytt från konflikter de inte orsakat. Nu drabbas de hårt av en klimatkris de bidragit minst till, säger Antón Leis García, UNHCR:s biträdande högkommissarie, i ett pressmeddelande.
Rapporten visar också att riskerna förväntas öka i takt med att världen blir allt varmare. Många flyktingläger kommer att uppleva ungefär dubbelt så många dagar med farlig värme per år vid år 2050 jämfört med perioden 2007-2016. För flyktinglägret Hilaweyn i Etiopien innebär det 113 dagar (under jämförelseperioden) plus 113 dagar ytterligare, det vill säga 226 dagar med farlig värme per år vid år 2050. Flera andra läger i Etiopien samt Niger och Tchad kan visa liknande siffror.
I praktiken innebär det ökande hälsorisker såsom uttorkning, värmeutmattning, värmeslag och förtida död, liksom förvärrade tillstånd för personer med hjärt-kärlsjukdomar, andningsbesvär och njursjukdomar. Samtidigt har många flyktingläger otillräckliga skyddsmöjligheter, begränsad tillgång till säkert vatten och kyla, och hälso- och sjukvårdssystemen i områden som tar emot flyktingar är redan hårt ansträngda.
Klimatet bidrar till flykt – och försvårar återvändande
Samtidigt så bidrar klimatkrisen till att allt fler människor behöver fly. Under det senaste decenniet så har väderrelaterade katastrofer lett till cirka 255 miljoner förflyttningar i världen, omkring 70 000 om dagen, konstaterar rapporten.
– I mitt land bidrog klimatsituationen till konflikten, och här påverkas jag återigen av klimatet, säger 33-åriga Fatima Kofolo som intervjuats i rapporten och som tvingats fly från Kamerun till Tchad, där höga vattennivåer nu hotar att bryta igenom den vall som byggts för att skydda området nära hennes nya hem.
Klimatförändringarna kan också göra det svårare för människor att kunna återvända till sina hemländer. I exempelvis Syrien så har nästan fyra miljoner människor på flykt nyligen återvänt. Men sjunkande grundvattennivåer och svåra klimatrelaterade händelser försvårar landets återhämtning. Översvämningar längs Eufrat i maj 2026 är ett exempel, där tusentals tvingades att fly på nytt.
Finansieringen måste nå de lokala initiativen
Samtidigt är klimatfinansiering till världens fattiga länder något som diskuteras intensivt på FN:s klimattoppmöten. Men klimatpengarna når inte dem som behöver dem mest, menar UNHCR. Bara tio procent av världens klimatfinansiering går till Länder med svaga samhällsinstitutioner och konfliktdrabbade länder, där många av dem som är mest sårbara för klimatförändringarna lever.
– Klimatanpassning är en fråga om överlevnad i sårbara områden och på platser som berörs av flykt och fördrivning. Klimatpengarna måste nå dit behoven är störst. Flyktingar och samhällena som tar emot dem måste ingå i investeringarna från början, säger Leis García i pressmeddelandet.
UNHCR poängterar också att det redan idag finns många lokalt ledda lösningar, och att mer investeringar behöver gå dit. En av de intervjuade i rapporten är Paulinho Muzaliwa, en flykting från Kongo, som startat initiativet Unidos i flyktinglägret Nakivale i Uganda. Det utbildar lokala intruktörer i regenerativt jordbruk, så att lokalbefolkningen ska kunna återställa utarmad mark och odla sin egen mat.
– Flyktingar är inte bara människor med behov. Vi är också jordbrukare, innovatörer, utbildare, ledare och problemlösare. Stöd flyktingledd innovation! Investera i lokalt ledda lösningar. Och, viktigast av allt, låt samhällen leda, säger han i rapporten.
Leis García upprepar budskapet.
– Flyktingar drabbas hårt av klimatkrisen, men är också en del av lösningen. COP31 måste bli en vändpunkt. Deras ledarskap måste tas till vara och ambitiösa löften bli konkreta investeringar som når de mest utsatta, säger han i pressmeddelandet.
