En ny global granskning av över 10 000 börsbolag visar att klimatledarskap och god lönsamhet kan gå hand i hand. Men få företag har investerat för att vara redo för att klara klimatförändringarna.
Denna gång har fler företag (10 397) än någonsin granskats i Corporate health check 2026, som är en rapport som tittar på hur världens största bolag hanterar sina miljöåtaganden. Rapporten är framtagen i samarbete mellan konsultbolaget Oliver Wyman och CDP (Carbon disclosure project) och delar in bolagen i fyra nivåer: disclosure, awareness, management och leadership.
Bara 15 procent av de granskade bolagen når den högsta kategorin.
Trots detta är det en markant ökning jämfört med 2024 års data, då bara åtta procent nådde leadership-nivå för klimat, sju procent för vatten och fem procent för skog.
“Klimatledare”
En av de tydligaste skillnaderna mellan ledande bolag och övriga är takten på utsläppsminskningarna. De så kallade klimatledarna minskar sina direkta utsläpp med i genomsnitt fyra procent per år, vilket är fyra gånger snabbare än bolag på lägre nivåer, som knappt når en procents minskning. Det sker samtidigt som globala utsläpp fortsätter att stiga med en procent per år.
Rapporten visar också på en annan effekt av hållbarhetsarbetet; klimatledarna tjänar pengar på omställningen. I sju av de tretton analyserade branscherna presterar klimatledare lika bra eller bättre än de lägst presterande bolagen i börsvärdestillväxt sedan 2022.
Klädbranschen sticker ut, där har klimatledande bolag 14 procentenheter högre tillväxt i börsvärde jämfört med de lägst presterande. Liknande mönster syns inom finansiella tjänster, livsmedel och jordbruk.
Japan i täten
Japan är det enda landet bland de åtta studerade geografiska områdena där andelen klimatledande bolag överstiger tio procent i samtliga tre områden: klimat, skog och vatten.
I den japanska tillverkningssektorn återfinns en tredjedel av alla japanska bolag som når leadership-nivå. Finansiella tjänster toppar med 40 procent av bolagen på ledarnivå för klimat, följt av bioteknik och läkemedel (33 procent) och infrastruktur (29 procent).
USA halkar efter och befinner sig i den motsatta änden. Bara 31 procent av amerikanska bolag når management- eller leadership-nivå för klimat, vilket är långt under det globala snittet på nära 50 procent. Det är också lägre än Kina (54 procent) och EU (52 procent). För området skog är siffran ännu lägre: bara 16 procent av amerikanska bolag når management eller leadership, jämfört med ett globalt snitt på 34 procent.
Rapporten pekar på USA:s regelverksförändringar under den senaste presidenten, inklusive utträdet ur Parisavtalet och indragna subventioner för förnybar energi, som bidragande faktorer.
Ser risken men gör inget
Årets rapport lyfter fram ett nytt och oroväckande mönster: företagen är medvetna om klimatriskerna men gör för lite för att skydda sig mot dem. De rapporterade riskerna för bolagen som granskas uppgår sammanlagt till 1 470 miljarder dollar, varav 26 procent bedöms inträffa inom kort sikt.
Trots det är det bara 20 procent av bolagen som överhuvudtaget redovisar investeringar i motståndskraft mot fysiska risker. Och av de bolag som faktiskt identifierat påtagliga fysiska risker är det bara en tredjedel som har investerat i att hantera dem. Totalt rapporteras mer än 200 miljarder dollar ha investerats i klimatanpassning, men bara nio procent av bolagen redovisar direkta investeringar i anpassningar, ett belopp som uppgår till 84,5 miljarder dollar.
Forskning citerad i rapporten visar att varje dollar som investeras i klimatanpassning kan ge mer än 10,50 dollar i nytta under ett decennium, med en genomsnittlig årlig avkastning på 20 till 27 procent. Ändå lämnas merparten av riskerna utan åtgärder.
Sammantaget visar rapporten att klimatledarskap är inte längre en kostnad för företagen utan en konkurrensfördel. Dock går arbetet med de anpassningar som krävs alltför långsamt.
