EU-parlamentet har med stor majoritet röstat igenom nya regler som stärker arbetstagares skydd mot exponering av farliga kemikalier. Gränsvärderna kommer att sänkas för flera ämnen som klassas som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska.
Med 499 ja-röster och 49 nej-röster (och 104 som avstod) så röstade EU-parlamentet under tisdagen igenom ett nytt direktiv som sätter lägre gränsvärden för den exponering av farliga kemikalier som arbetstagare kan utsättas för i arbetet. Det handlar om ämnen som klassas som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska.
Exempel på ämnen som får nya gränsvärden är kobolt och oorganiska koboltföreningar (som används vid batteritillverkning) polycykliska aromatiska kolväten (som används vid tillverkning av stål, järn och aluminium) samt 1,4-dioxan (som används inom kemi- och textilindustrin).
Ett nytt gränsvärde införs också för långvarig yrkesexponering för isopren (som används inom kemi- och gummiindustrin).
Direktivet förtydligar också att vid de tillfällen där gränsvärdena inte kan sänkas tillräckligt så ska lagstiftningen bli tydligare när det gäller regler kring personlig skyddsutrustning, såsom andningsskydd, samt rätten till regelbundna pauser på en plats fri från föroreningsrisker.
Arbetsgivare för brandmän och annan räddningspersonal kommer också att få ett utökat ansvar i att se till att personalen skyddas från olika farliga ämnen.
Belgiska EU-parlamentarikern Liesbet Sommen (EPP), som varit huvudförhandlare i frågan, konstaterar i ett pressmeddelande att omkring 120 000 arbetstagare i EU varje år diagnostiseras med yrkesrelaterad cancer till följd av exponering för cancerframkallande ämnen i arbetet.
– Detta är en tragedi som går att förebygga och som vi inte kan acceptera. Genom att införa strängare gränsvärden för exponering kommer de nya reglerna att ge ett bättre skydd för arbetstagarnas hälsa, minska riskerna på arbetsplatsen och främja goda arbetsvillkor i hela EU, samtidigt som företagen får nödvändig rättslig förutsägbarhet och tid att anpassa sig till de nya kraven.
Direktivet kommer nu att behöva godkännas av EU-kommissionen och rådet, som dock redan har kommit fram till en informell överenskommelse. Efter att det träder i kraft kommer medlemsländerna ha två år på sig att anpassa sin lagstiftning till direktivet.
