Hovrätten för Västra Sverige friar 15 klimataktivister från olaga intrång. Allemansrätten gäller även på torvtäkter, enligt domen.
– Det är en lättnad, säger advokat Linus Gardell som företrätt en av aktivisterna.
Tingsrättens dom om egenmäktigt förfarande slås dock fast.
Det var under sommaren 2024 som aktivister från Återställ våtmarker grävde igen diken och blockerade maskiner i torvtäkten på Grimsås mosse i Tranemo kommun. Målet var att stoppa företaget Neovas torvbrytning, på grund av verksamhetens klimatpåverkan.
Tingsrätten i Borås dömde 17 aktivister för bland annat olaga intrång och egenmäktigt förfarande, en dom som överklagades av 15 av de dömda aktivisterna – och åklagaren, som ville se skärpta straff.
Nu slår hovrätten för Västra Sverige fast domarna om egenmäktigt förfarande och straffet dagsböter, i alla fall utom ett där bevisningen ansågs otillräcklig. Samtidigt frias samtliga aktivister från olaga intrång, med hänvisning till allemansrätten. Att inte få beträda ett så stort naturområde under så lång tid som torvföretagets tillstånd gäller – 25 år – skulle vara en ”inte obetydlig begränsning av allemansrätten”, enligt hovrättens dom.
– Det är en viktig delseger att hovrätten ändrade tingsrättens dom och konstaterade att så här stora naturområden inte kan omfattas av olaga intrång. Det har väldigt stor betydelse, inte minst för de boende i Grimsås. Skulle de inte få beträda ett sånt här stort område utan att göra sig skyldiga till olaga intrång skulle det vara förödande, säger Linus Gardell, advokat som företrätt en av aktivisterna.
”Trauma för civilsamhället”
Hans klient hade dömts till två månaders fängelse i tingsrätten men åklagaren som överklagade till hovrätten hade yrkat på ett års fängelse. Straffet har med den nya domen sänkts till böter, för egenmäktigt förfarande.
– Det är en lättnad att åklagarens argument inte fått gehör, men samtidigt visar processen att det behövs en beredskap för fortsatta liknande påståenden, om långa fängelsestraff för civil olydnad. Det har varit ett trauma för hela civilsamhället, och har en tydligt avskräckande effekt, säger Linus Gardell.
– Slaget om Grimsås mosse är inte över, tillägger han.
Linus Gardell har argumenterat för att hans klient skulle frias med hänvisning till att aktionerna på torvmossen var ändamålsenliga och proportionerliga i relation till klimatnödläget – en argumentation som en av nämndemännen instämde i – hon var skiljaktig i beslutet.
– Det är förstås glädjande att en av nämndemännen ser behovet av klimatomställning och syftet med demonstrationen. I ett annat fall menar vi att Högsta domstolen har konstaterat att man kan åberopa nöd i såna här situationer.
Funderar ni på att överklaga till HD?
– Nu har den här domen precis kommit och det börjar ett liknande mål i hovrätten på måndag, så vi behöver analysera båda innan vi beslutar, säger Linus Gardell.
”Fortsätter gå ut på torvbrotten”
”Dags att plocka ner alla era förbudsskyltar, Neova AB. Vi fortsätter nu med att gå ut på torvbrotten och så frön. För inte nog med att Neova försöker inskränka den svenska allemansrätten, de bryter mot avtalen för torvbrytning över hela Sverige”, skriver organisationen Återställ våtmarker på sin Facebooksida.
De syftar på sommarens aktioner där våtmarksaktivister sått frön på Grimsås mosse för att påtala att Neova bryter odlingstorv där, vilket enligt organisationen strider mot företagets tillstånd.
Torvföretaget Neovas projektledare Sofia Ekmark ger en skriftlig kommentar om hovrättens dom:
”Hovrätten friar de tilltalade från olaga intrång, men samtliga 15 döms för egenmäktigt förfarande. För oss är det en viktig del av domen. Hovrätten slår tydligt fast att allemansrätten inte ger någon rätt att störa eller hindra laglig verksamhet. Om den gränsdragning som hovrätten gör respekteras kan vi fortsatt bedriva vår tillståndsgivna verksamhet på ett sätt där våra medarbetares eller andras säkerhet inte äventyras.”
Syre har utan framgång sökt åklagaren.
Torv och klimat
Torvmossen är en våtmark som skapas över lång tid när material från döda växter inte bryts ner i blöta och syrefattiga förhållanden. Mossen binder stora mängder kol och kan fortsätta att bildas om marken förblir blöt.
Under 1800-talet till mitten av 1900-talet dränerades stora områden för att öka produktion på skogs- och jordbruksmark, med följden att det organiska materialet syresätts och börjar brytas ned.
Totalt är klimatbelastningen från alla utdikade torvmarker drygt 30 procent av Sveriges totala utsläpp. Dikade torvmarker som återställs binder istället koldioxid.
Torvtäkter utgör en knapp procent av de utdikade markerna.
Torven som bryts i Sverige används i huvudsak som odlingssubstrat. Odlingstorv har lika stora utsläpp som inrikesflyget.
Naturvårdsverket, SGU, utredningen Odlingstorv och klimatet.


